En förändring i avföringsvanor utan kostförändring kan signalera underliggande gastrointestinala eller systemiska tillstånd. Även om ofta godartad, motiverar bestående förändring utredning.
Vanliga icke-kostrelaterade orsaker
- Läkemedel: Antibiotika (diarre/C. diff), opioider/anticholinergika (förstoppning), metformin, PPI, SSRI, järn, kalcium, cytostatika.
- Stress/Tarm-hjärna-axel: IBS-flare, funktionell diarre/förstoppning.
- Hormonella: Sköldkörtel (hypo→förstoppning, hyper→diarre), menstruationscykel, graviditet, menopaus.
- Infektioner: Virala/bakteriella/parasitära gastroenterit, C. difficile, H. pylori.
- Inflammatoriska: IBD (Crohns, UC) – ofta med blod, smärta, viktnedgång.
- Metaboliska: Diabetes (gastropares, diarre), elektrolytrubbning.
- Neurologiska: Parkinsons, MS, ryggmärgsskada (neurogen tarm).
- Obstruktiva: Kolorektalcancer, stenos, volvulus, brock.
- Resa: Cirkadian störning, vatten/matförändringar, dehydrering.
Röda flaggor – Akut utredning
- Rektal blödning / melena
- Oavsiktlig viktnedgång
- Nattlig diarre
- Progressiv buk smärta
- Familjeanamnes av CRC/IBD
- Ålder >45 (eller >40 med riskfaktorer) – screening koloskopi aktuell
- Anemi (järnbrist)
- Feber
Diagnostiskt tillvägagångssätt
- Anamnes: Varaktighet, mönster, tillhöriga symtom, läkemedel, resor, familjeanamnes.
- Fysisk: Buk, rektal undersökning.
- Labb: B-status, TSH, elektrolyter, CRP, celiaki serologi, avföringsprover (odling, ova/parasiter, C. diff, kalprotektin, FIT).
- Bilddiagnostik/Endoskopi: Koloskopi (guldstandard för strukturell), CT enterografi, kapselendoskopi.
Självdiagnostisera inte. Bestående avföringsförändring (>2–4 veckor) förtjänar en klinikers bedömning.
