Laktosintolerans (laktas non-persistens) påverkar cirka 68 % av världsbefolkningen. Det är en dosberoende malabsorptionsfråga, inte en allergi – och den är mycket hanterbar med rätt tillvägagångssätt.
Vad händer i kroppen
- Laktasbrist innebär att olämmad laktos når tjocktarmen.
- Tarmbakterier fermenterar laktos, producerar korta fettsyror (ättiksyra, propionsyra, smörsyra) och gaser (H₂, CH₄, CO₂).
- Osmotisk effekt av oupptagen laktos och KFS drar vatten in i tarmen → lös avföring.
- Gasproduktion orsakar gasning, flatulens, och kramper.
Hur det diagnostiseras
- Klinisk provperiod: Symtomlindring på 2 veckors laktosfri kost; återkomst vid återinförande.
- Väteandningstest: 25 g laktosbelastning; stigning >20 ppm H₂ över baslinje = positivt (känslighet 90 %, specificitet 95 %).
- Genetisk testning: LCT -13910 C>T polymorfism (prediktivt främst för europeisk härstamning).
- Duodenal biopsi (guldstandard): Laktasaktivitetsanalys – sällan kliniskt nödvändigt.
Individuell kosthantering
- Majoriteten tål 12–15 g laktos (ca 1 kopp mjölk) i delade portioner med måltider.
- Låglaktos mejeri: Hårda ostar (cheddar, parmesan), yoghurt (levande kulturer hydrolyserar laktos), smör – minimal laktos.
- Laktosfri mjölk: Enzymatiskt hydrolyserad – identisk nutrition.
- Vegetabiliska drycker: Soja, havre, mandel – kontrollera kalcium- och D-vitaminberikning.
- Laktasenzymtillskott: 9 000–18 000 FCC-enheter med första bitsen mejeri.
- Kalcium/D-vitamin tillskott vid långvarig mejeriexkludering.
Sekundär laktasbrist
Tillfällig brist kan följa gastroenterit, celiaki-utbrott, SIBO, eller kemoterapi. Behandla den underliggande orsaken; laktas återkommer med slemhinnaläkning.
Viktig skillnad: Mjölkproteinallergi
Mjölkproteinallergi (IgE-medierad) orsakar urtikaria, andnöd, anafylaxi, eller blodig avföring hos spädbarn. Kräver strikt undvikande och adrenalin. Det är inte laktosintolerans.
Laktosintolerans är hanterbar; onödig total mejeriexkludering riskerar näringsbrister. Arbeta med en dietist för att anpassa din strategi.
