Blindtarmsinflammation är akut inflammation av vermiformis appendix, en smal påse fäst vid caecum i nedre högra kvadranten. Det är den vanligaste akuta buk kirurgiska nödsituationen, med en livstidsrisk på 7–8%.
Klassisk symtomprogress
- Periumbilikal/epigastrisk smärta (viscerala, dåligt lokaliserad) — första 6–12 timmar
- Anorexi, illamående, kräkningar — följer typiskt smärtdebut
- Migration till nedre högra kvadranten (somatisk, väl lokaliserad vid McBurneys punkt) — 12–24 timmar
- Lågfeber (37.5–38.5°C)
- Vård, återbücksmärta, Rovsings tecken (vänstersidig tryck orsakar NHQ smärta)
Atypiska presentationer
- Retrocekal appendix: Flank/ryggsmärta, urinära symtom
- Beck appendix: Suprapubisk smärta, diarre, urinär frekvens
- Graviditet: Appendix förskjuten uppåt; smärta kan vara ÖHQ/flank
- Äldre: Dämpade symtom, högre perforationsrisk
- Barn: Diffus smärta, högre rupturrisk
Diagnostik
- Kliniska poängsystem (Alvarado, Appendicitis Inflammatory Response)
- Laboratorie: leukocytos med vänsterskift, förhöjt CRP
- Avbildning: CT buk/bäcken med kontrast (guldstandard, >95% noggrannhet); ultraljud (föredras hos barn/graviditet)
Behandling
Laparoskopisk appendektomi är vårdstandard för okomplicerad blindtarmsinflammation. Vid perforerad appendicit med abscess, initial perkutan dränering + IV-antibiotika följt av intervallappendektomi (6–8 veckor senare) kan föredras. Antibiotika-enbart hantering är ett framväxande alternativ för utvalda okomplicerade fall men bär ~30% recidivrisk.
Komplikationer vid fördröjning
Perforation leder till peritonit, abscessbildning, sepsis och ökad mortalitet. Omedelbar kirurgisk konsultation är avgörande när blindtarmsinflammation misstänks.
