1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Säker användning av kortisol – så håller du hormonbalansen i schack

Kortisol är ett ämne som bildas naturligt i kroppen och som spelar en nyckelroll i regleringen av immunförsvaret. Hormonet aktiveras framför allt vid stress och styrs av binjurebarken. Det påverkar inte bara ditt humör, din energinivå och din förmåga att sova gott på natten, utan även benstyrkan, ledernas och senornas hälsa, hjärt-kärlsystemet samt din förmåga att prestera fysiskt.

Eftersom kortisol har så många viktiga funktioner är det avgörande att hålla nivåerna i balans. En väl fungerande kortisolbalans stärker immunförsvaret och skyddar dig mot de besvär som uppstår när hormonet ligger för högt eller för lågt.

Symtom på förhöjda kortisolnivåer

När du utsätts för stress ser kortisol till att kroppen snabbt bryter ner fetter, proteiner och kolhydrater för att förbereda sig på ett så kallat "fight or flight"-svar – kamp eller flykt. Problemet uppstår när detta svar aldrig utlöses. Då kan kroppen fastna i ett tillstånd med förhöjda kortisolnivåer, vilket ger symtom som kronisk trötthet, sömnlöshet, aptitlöshet, humörsvängningar och bristande motivation.

Med tiden kan förhöjda kortisolnivåer utvecklas till ett kroniskt tillstånd som bryter ner muskelvävnad och dämpar immunförsvaret. Resultatet blir att du blir sjuk oftare än normalt och återhämtar dig långsammare.

Så använder du kortisol på ett säkert sätt

Förutom den ordinerade behandling med hydrokortison (kortisol) som ibland ges för att minska svullnad och inflammation vid skador, handlar säker kortisolanvändning om att hjälpa kroppen att reglera sina nivåer naturligt. Här är de mest effektiva strategierna:

1. Träna lagom mycket

Börja med ett balanserat träningsprogram, till exempel löpning, styrketräning eller tennis, och se till att vila ordentligt mellan passen. Kom ihåg att för mycket träning – överträning – faktiskt kan höja kortisolnivåerna och ge motsatt effekt.

2. Ät en balanserad kost

Se till att du får i dig rätt mängder från alla livsmedelsgrupper varje dag. Som riktmärke behöver en vuxen kvinna med genomsnittlig längd och vikt cirka 170 gram spannmålsprodukter, ungefär sex deciliter grönsaker, fem deciliter frukt, sju deciliter fettfria eller fettsnåla mjölkprodukter samt runt 160 gram magert kött och bönor per dag.

3. Hantera stressen direkt

Lär dig hantera akut stress i stunden: prata om dina känslor med en vän, krama en stressboll eller gå helt enkelt bort från den stressiga situationen. Undvik också onödiga konflikter, som att dras in i gräl utan något tydligt eller uppnåeligt syfte.

4. Överväg tillskott – i samråd med läkare

Fråga din läkare om kosttillskott från hälsokostbutiker som kan hjälpa till att sänka kortisolnivåerna. Dessa kortisolhämmare motverkar nedbrytningen av muskelvävnad, gör att idrottare kan träna längre och kan vara ett alternativ om kost och motion inte räcker till.

När kortisolnivåerna är för låga

Omvänt kan kortisolpreparat vara effektiva om du har lägre nivåer än normalt i kroppen. Tillstånd som kroniskt trötthetssyndrom, posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) och fibromyalgi kan alla kopplas till låga kortisolnivåer. Upplever du symtom som tyder på något av dessa tillstånd bör du kontakta din läkare och fråga om ett kortisoltillskott kan vara rätt för dig.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online