Att svimma kan vara både skrämmande och förvirrande, särskilt när det drabbar en person som annars är helt frisk. Även om de flesta svimningar är ofarliga finns det flera möjliga orsaker som är bra att känna till. Här går vi igenom de vanligaste.
Den absolut vanligaste orsaken till svimning är den så kallade vasovagala reaktionen. Den utlöses ofta av faktorer som att resa sig för snabbt, stark hetta, vätskebrist eller känslomässig stress. När dessa triggers aktiveras saktar pulsen ner och blodtrycket sjunker, vilket ger ett kortvarigt bortfall av medvetandet.
När kroppen är uttorkad minskar blodvolymen. Det kan i sin tur leda till att blodtrycket sjunker och att personen svimmar.
Vid hypoglykemi, alltså när blodsockernivån blir för låg, får hjärnan inte tillräckligt med bränsle. Detta kan orsaka yrsel och i vissa fall medvetandebortfall.
Snabb och ytlig andning kan skapa en obalans mellan koldioxid och syre i blodet. Balansen påverkar bland annat blodkärlens sammandragning, vilket kan sänka blodtrycket och utlösa en svimning.
Onormala hjärtrytmer kan få hjärtat att slå för fort, för långsamt eller oregelbundet. Det minskar blodflödet till hjärnan och kan orsaka plötsligt medvetandebortfall.
Tillstånd som påverkar hjärnans blodkärl, exempelvis förträngning av halspulsådern (karotisstenos), kan ge otillräckligt blodflöde till hjärnan och leda till svimning.
Vissa neurologiska tillstånd, som epilepsi, multipel skleros och hjärntumörer, kan ha svimning eller medvetandebortfall som ett av sina symtom.
Kontakta alltid läkare om svimningarna blir återkommande eller om de åtföljs av andra symtom som bröstsmärta, andnöd eller neurologiska förändringar, exempelvis synrubbningar, domningar eller talsvårigheter. Svimning under fysisk ansträngning eller helt utan varningstecken bör också alltid utredas noggrant.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online