Vad är lupusartrit? Symptom, diagnos och behandling

Lupus (SLE) är en systemisk autoimmun sjukdom som drabbar cirka 1,4 miljoner människor i USA. Ungefär 90 procent av alla med lupus upplever led- och muskelvärk kopplad till sjukdomen. Lupusartrit är den vanligaste orsaken till ledvärk hos personer med lupus – cirka 35 procent av de som har SLE utvecklar lupusartrit.

Vad gör lupusartrit med kroppen?

Lupusartrit orsakar smärta och svullnad i lederna, vilket ofta åtföljs av ömhet och en känsla av värme. Morgonstelhet i hela kroppen är vanligt vid detta tillstånd. Vätska kan dessutom samlas i lederna, vilket skapar tryck och ytterligare svullnad.

En viktig skillnad jämfört med många andra ledsjukdomar är att lupusartrit sällan orsakar permanent deformitet eller allvarlig ledskada – även om tillståndet kan vara mycket obehagligt för den drabbade.

Typiska drag och drabbade leder

Lupusartrit påverkar inte nacke eller ryggrad. Istället är det lederna längst från kroppens mitt som oftast drabbas. Vanliga platser är:

• Fingrar och händer
• Handleder
• Armbågar
• Knän
• Anklar, fötter och tår

Ett karakteristiskt mönster är att lupusartrit uppstår symmetriskt – samma leder drabbas på båda sidor av kroppen samtidigt.

Andra möjliga orsaker till ledvärk vid lupus

Många olika tillstånd, både med och utan koppling till lupus, kan orsaka ledsmärta och svullnad hos lupuspatienter. Ledproblem antas därför ofta bero på lupusartrit, även när symtomen egentligen inte stämmer överens.

Personer med lupus kan exempelvis också lida av reumatoid artrit, fibromyalgi, bennekros, bursit eller tendinit. Även ledinfektioner kan ge liknande symtom. Att fastställa exakt vilken orsak som ligger bakom ledsmärtan är avgörande för att kunna välja rätt behandling.

Hur ställs diagnosen?

Lupusartrit är notoriskt svårt att diagnostisera, eftersom de flesta tester för tillståndet ger positiva resultat hos alla som har lupus. Röntgenbilder hos patienter med lupusartrit är oftast normala, och prov på ledvätska visar endast en lätt inflammation.

Diagnosen ställs därför genom en kombination av:

• Fysisk undersökning
• Tester som utesluter andra tillstånd
• En detaljerad genomgång av patientens sjukdomshistoria och symtom

Behandling och egenvård

Behandlingen av lupusartrit bygger på samma läkemedel som normalt används mot lupus i övrigt. Doserna kan behöva anpassas för att kontrollera artritsymtomen. Vanligtvis kombineras:

• NSAID-preparat, såsom ibuprofen
• Antimalariamediciner, såsom Plaquenil (hydroxyklorokin)
• Kortikosteroider, såsom prednison

Utöver medicinering kan fysioterapi och skonsam motion vara till stor hjälp. Aktiviteter som simning eller vattengymnastik belastar lederna minimalt samtidigt som de bevarar rörlighet och muskelstyrka.