Gallblåseoperation, medicinskt kallad kolecystektomi, är ett av de vanligaste bukkirurgiska ingreppen i världen. Endast i USA utförs mer än 500 000 gallblåseoperationer per år. De vanligaste orsakerna till operation är gallsten, nedsatt gallblåsfunktion, infektion i gallblåsan samt tumörer. Tack vare moderna kirurgiska metoder är ingreppet idag betydligt säkrare än för bara några årtionden sedan.
De tidigaste gallblåsoperationerna innebar inte att själva gallblåsan togs bort. Istället öppnade kirurgen bukhålan, tömde gallblåsan på stenar och sydde sedan igen organet. Förvånansvärt nog återhämtade sig många patienter väl efter dessa ingrepp. Den första dokumenterade operationen av detta slag utfördes i Indianapolis år 1867.
År 1882 föreslog den tyske kirurgen Johann August Langenbuch att hela gallblåsan skulle avlägsnas. Efter åratal av experiment och utveckling blev fullständig borttagning av gallblåsan den standardmetod som fortfarande används vid gallsten och andra gallblåssjukdomar.
Gallblåsan är ett litet, ihåligt organ som sitter fast under levern i bukhålan. Dess huvuduppgift är att lagra galla – ett ämne som produceras av levern och behövs för att bryta ner fett i maten. Levern tillverkar galla kontinuerligt, oavsett om kroppen behöver den just då eller inte. Överskottet samlas därför i gallblåsan.
När fet mat når tarmen drar sig gallblåsan samman och pressar ut gallan genom den cystiska gången (ductus cysticus) till den gemensamma gallgången, varifrån den passerar vidare till tarmkanalen.
Idag finns två huvudsakliga metoder för att operera bort gallblåsan: laparoskopisk kolecystektomi och öppen kolecystektomi.
Större delen av alla gallblåsoperationer som utförs idag görs laparoskopiskt, ofta kallat "nyckelhålskirurgi". Kirurgen använder ett smalt optiskt instrument (laparoskop) och specialverktyg för att avlägsna gallblåsan. Operationen utförs via tre till fyra små snitt på endast 5–10 mm. Genom snitten förs speciella trokar in i bukhålan, som blåses upp med koldioxidgas för att skapa arbetsutrymme. Gallblåsan lossas försiktigt och tas ut genom ett av de små snitten.
Vid öppen kirurgi krävs ett större snitt i bukväggen. Bukhålan öppnas och gallblåsan avlägsnas med konventionell kirurgisk teknik innan snittet stängs. Denna metod används oftast vid komplikationer, kraftig inflammation eller när laparoskopisk kirurgi inte bedöms möjlig.
Inför en gallblåsoperation finns flera viktiga frågor att väga in. Först och främst bör man tillsammans med sin läkare avgöra vilken metod som passar bäst för det aktuella tillståndet – båda teknikerna har sina för- och nackdelar. Det kan också vara klokt att undersöka om det finns alternativa behandlingar.
Tveka inte att ställa frågor till din kirurg, exempelvis:
Se också till att du har tillräckligt med stöd hemma under återhämtningsperioden.
För de flesta patienter överväger fördelarna klart nackdelarna, särskilt med dagens laparoskopiska teknik. Gallsten ger ofta återkommande anfall med intensiv smärta i övre delen av buken. Obehandlade gallstenar kan dessutom leda till allvarliga komplikationer som gulsot (gulaktig hudfärgning) eller kraftig infektion i gallblåsan. Avancerad gallblåssjukdom kan i värsta fall vara livshotande.
Borttagning av gallblåsan lindrar symtomen, eliminerar risken för nya stenar i gallblåsan och kan i praktiken bota de hälsoproblem som orsakats av sjukdomen. I många fall kan operationen bokstavligen rädda liv.
Utvecklingen inom området fortsätter. En ny operationsteknik som håller på att utvecklas kallas NOTES (Natural Orifice Translumenal Endoscopic Surgery). Metoden innebär att inga snitt behövs i buken alls – istället förs instrumenten in via naturliga kroppsöppningar som mun, ändtarm eller vagina. Inom en snar framtid kan gallblåsoperationer alltså utföras helt utan synliga ärr.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online