Läkare förskriver lavemang för att rengöra patientens tarmar, behandla olika tillstånd som förstoppning och tarmparasiter, samt för att administrera vissa receptbelagda läkemedel direkt till tjocktarmen och ändtarmen. Genom historien har olika typer av sprutor utvecklats för att göra lavemangsprocessen säkrare, effektivare och bekvämare – både inom sjukvården och för hemmabruk.
Den första lavemangssprutan, kallad klystierspruta, utvecklades av läkaren Avicenna i början av 1000-talet och nådde sin största popularitet under 1600-talet. Sprutan är försedd med en kolv som, när den trycks ned, fördelar lavemangsvätskan i tarmen. Munstycken i olika storlekar kunde enkelt skruvas av och bytas ut beroende på procedur och patientbehov.
Klystiersprutan föll gradvis ur bruk när pumpsprutor och lavemangspåsar introducerades, eftersom dessa ger en jämnare och säkrare överföring av vätskan.
Gummipumpsprutor finns i olika storlekar och erbjuder lavemangslösningar för både barn och vuxna. Dessa sprutor är särskilt praktiska för hemmabruk och fungerar genom att användaren klämmer ihop gummikulan för att pressa ut vätskan. Engångssprutor levereras ofta försmorda för enklare användning, men återanvändbara varianter finns också att tillgå.
En lavemangspåse med slang kan inte bara dosera en större mängd vätska än en pumpspruta, utan skyddar också mot att luft kommer in i tarmen tillsammans med vätskan – ett vanligt problem vid användning av pumpsprutor.
Lavemangspåsar för hemmabruk, ibland kallade fontänsprutor, är ofta tillverkade av gummi och kan återanvändas, medan sjukvården i stället använder standardiserade engångspåsar av plast. En klämma på slangen gör det dessutom möjligt att snabbt avbryta processen om patienten upplever obehag eller kramper.
Färdigfyllda lavemangssprutor, exempelvis Fleet-lavemang, levereras med lavemangslösningen redan i en engångsflaska av plast. Flaskans spets är oftast försmord, vilket underlättar införandet. Färdigfyllda lavemang är avsedda för engångsbruk – plastflaskan kasseras direkt efter användning.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online