Flatulens, i vardagligt tal ofta kallat att "fisa" eller "släppa gaser", innebär att tarmgas utstöts via ändtarmen. Det kan kännas pinsamt, men sanningen är att en genomsnittlig person släpper gaser flera gånger varje dag – helt normalt och naturligt. Gasbildningen beror oftast på helt oskyldiga faktorer som kosten eller sväljd luft, men i vissa fall kan den tyda på ett underliggande hälsoproblem. Här går vi igenom de vanligaste orsakerna till flatulens.
Den absolut vanligaste orsaken till flatulens är föda som inte hinner brytas ner helt innan den når tjocktarmen. Där möter den ofullständigt smälta maten tarmbakterier som börjar jäsa den, vilket skapar gas som en biprodukt. Vissa livsmedel är särskilt kända för att vara svårsmälta i den övre delen av matsmältningskanalen, bland annat bönor, linser, potatis, majs, vete och de flesta frukter. Dessa leder ofta till ökad gasbildning längre ned i tarmen.
Mejeriprodukter är en annan stor bov hos personer med laktosintolerans. Eftersom kroppen saknar tillräckligt med enzymet laktas kan mjuksockret inte brytas ner ordentligt, vilket ger jäsningsprocesser och betydande gasbildning i tjocktarmen.
När vi äter, dricker, hostar, hickar eller tuggar tuggummi sväljer vi nästan alltid små mängder luft utan att tänka på det. Det mesta av denna luft kommer upp igen i form av rap, men en del kan ta sig vidare genom matsmältningskanalen. Den luften blir så småningom en del av gasblandningen som lämnar kroppen som flatulens. Att äta snabbt, prata medan man äter eller dricka genom sugrör kan öka mängden sväljd luft ytterligare.
Överdriven flatulens kan ibland bero på ett medicinskt tillstånd. Ett exempel är celiaki (glutenintolerans), där immunförsvaret reagerar mot gluten och skadar tunntarmens slemhinna. Det försämrar näringsupptaget och kan leda till ökad gasbildning i tjocktarmen.
Dumpingsyndrom är ett annat tillstånd, där magsäcken tömmer sin innehåll alltför snabbt ut i tarmarna, vilket bland annat kan ge upphov till flatulens. Även följande tillstånd förknippas ofta med kraftiga gasbesvär:
Ett mer ovanligt fenomen är så kallad high altitude flatus expulsion (HAFE), något som ofta upplevs av höghöjdsvandrare och bergsbestigare. När höjden över havet ökar sjunker det atmosfäriska trycket, vilket gör att trycket från gaserna i tarmen blir relativt sett mycket högre än trycket utanför kroppen. Resultatet blir en starkare drift att släppa gaser, med ökad frekvens och volym som följd.
I många fall orsakar HAFE spontana och svårkontrollerade gasavgångar. Det finns dock viss forskning som tyder på att en kolhydratfattig kost före och under vistelsen på hög höjd kan lindra besvären.
Occasionell flatulens är helt normalt och behöver sällan behandling. Kontakta dock vården om du samtidigt upplever ihållande buksmärta, blod i avföringen, oförklarlig viktnedgång, återkommande diarré eller förstoppning, eller om gasbesvären plötsligt förändras och blir mycket besvärande. Då kan symtomen tyda på ett tillstånd som behöver utredas.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online