Koloskopi är en allmänt använd medicinsk undersökning där ett flexibelt instrument med en liten videokamera förs in via ändtarmen för att granska hela tjocktarmen efter avvikelser. Undersökningen ordineras oftast som regelbunden uppföljning för patienter som tidigare haft kolorektal cancer eller för dem som bedöms löpa hög risk att utveckla sjukdomen. Även om ingreppet betraktas som relativt säkert är det inte helt fritt från risker.
Ett forskningsteam inom vårdorganisationen Kaiser Permanente i Norra Kalifornien granskade elektroniska journaler från mer än 16 000 koloskopier som utfördes mellan 1994 och 2002. Syftet var att kartlägga arten och svårighetsgraden av komplikationer i samband med undersökningen. Samtliga 16 318 koloskopier hade utförts på symtomfria patienter som var minst 40 år gamla. Studien visade en total förekomst av allvarliga komplikationer på 5 per 1 000 undersökningar.
Sonden som används för att undersöka tjocktarmen fungerar även som en kanal för andra instrument som används för att ta vävnadsprov eller avlägsna polyper från tarmens slemhinna. Patienter uppmanas normalt att avstå från alla blodförtunnande läkemedel, inklusive acetylsalicylsyra (aspirin), några dagar före undersökningen för att minska risken för kraftig blödning. Trots dessa försiktighetsåtgärder orsakar ett vävnadsprov eller en polypborttagning ibland en blödning som inte stannar av sig själv, vilket kräver ytterligare behandling. Den kaliforniska studien visade att frekvensen av blödningskomplikationer vid koloskopier med vävnadsprov var 4,8 per 1 000.
Perforering av tarmväggen är troligen den allvarligaste komplikation som kan uppstå i samband med koloskopi. Kaiser Permanente-studien fann en perforationsfrekvens på 1,1 per 1 000 vid koloskopier där vävnadsprov togs, och endast 0,6 per 1 000 vid undersökningar utan provtagning. Studien visade också att risken var märkbart högre bland patienter över 60 års ålder.
De flesta koloskopier utförs under sedering, oftast med läkemedel ur bensodiazepinfamiljen. Detta kallas så kallad vaken sedering; patienten kan vara vaken men har vanligtvis litet eller inget minne av undersökningen efteråt. Komplikationer kopplade till sederingen omfattar allergiska reaktioner mot lugnande medlet eller överdosering, vilket kan leda till andningsdepression. Sådana komplikationer är ovanliga, men de kan inträffa.
En annan möjlig komplikation är infektion, vilket är mycket ovanligt men har inträffat i ett fåtal fall där utrustningen inte steriliserats korrekt. Även mycket sällsynt – men dokumenterat i en artikel i Journal of Medical Case Reports – är ett fall av tunntarmsobstruktion som orsakades av en koloskopi som en patient genomgick i Storbritannien. En vanligare men ofarlig effekt är en känsla av uppblåsthet eller tryck i buken en kort tid efter undersökningen. Den beror vanligtvis på att luft blåses in i tjocktarmen för att underlätta sondens passage genom tarmen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online