En liten syntetisk tub, kallad stent, kan lindra vissa former av gulsot. Sjukdomen kännetecknas av gul missfärgning av ögon och hud, klåda, mörk urin eller blek avföring och orsakas av en onormal ansamling av galla – en grön matsmältningsvätska som produceras av levern – enligt Pancreatic Cancer Action Network. Att sätta in en stent medför få återhämtningsproblem eller komplikationer och kräver inte ens full narkos.
CancerHelp UK beskriver en stent som en liten metall- eller plasttub som håller en gång eller ett kärl öppet och därmed förhindrar blockeringar. För patienter med gulsot säkerställer stenten att gallan strömmar fritt från gallgången ut i tarmen, vilket förhindrar den ansamling som ger upphov till gulsotssymptomen. Enligt Pancreatic Cancer Action Network tenderar metallstentar att fungera problemfritt under längre tid än plaststentar.
Alla fall av gulsot gynnas inte av en stent. Stentar kan exempelvis inte hjälpa vid gulsot som orsakas av levercellsvikt. Enligt Net Doctor uppstår gulsot ibland när gallgången, som transporterar galla från gallblåsan till tarmen för matsmältningen, blir blockerad. Bukspottkörtelcancer och relaterade tumörer, förstorade lymfkörtlar, ärrvävnad eller andra utbredningar kan trycka mot gallgången och klämma ihop den. Patienter med denna typ av blockering kan ha stor nytta av en stent.
Vid en stentoperation krävs endast ett lugnande medel i stället för den fullständiga narkos som används vid många kirurgiska ingrepp. Kirurgen utför därefter antingen en endoskopi eller ett förfarande som kallas perkutan transhepatisk kolangiografi (PTC). Vid en endoskopi ser kirurgen in i kroppen genom en tunn tub med monterad kamera och lokaliserar blockeringen med hjälp av ett injicerat kontrastmedel som syns på röntgenbilder, innan stenten förs in i gallgången. Vid en PTC styrs i stället en tråd med stenten in i gallgången via en nål som sticks genom huden.
När patienten har återhämtat sig från det lugnande medlet ska en antibiotikakur påbörjas för att skydda mot eventuell infektion orsakad av tarmbakterier som kan vandra till gallblåsan genom stenten. Frossa, feber eller andra tecken på infektion kräver omedelbar kontakt med sjukhuset för ytterligare antibiotikabehandling. I övrigt syns ofta märkbara resultat redan inom några dagar efter ingreppet. En korrektplacerad stent bör ge patienten skydd mot gulsot i minst flera månader.
I vissa fall slutar stenten fungera, eller så hjälper den inte alls mot gulsoten. En stent som blir blockerad och slutar fungera efter några månaders drift behöver bytas ut vid ett nytt ingrepp. Om stenten inte lindrar gulsoten kan läkaren föreslå en kirurgisk bypass som alternativ behandlingsmetod. Även om en bypass kan förbättra livskvaliteten innebär den en större operation, och patienten bör noga överväga beslutet och diskutera med familj och vänner innan han eller hon samtycker.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online