Många friska människor drabbas då och då av halsbränna eller sura uppstötningar. För vissa blir dock besvären så frekventa eller ihållande att de utvecklas till ett verkligt medicinskt problem. Patienter som får sura uppstötningar oftare än två gånger i veckan har en sjukdom som kallas gastroesofageal refluxsjukdom (GERB). Om symtomen inte behandlas kan komplikationer som blödningar eller sårbildning i matstrupen uppstå med tiden.
Esofageal pH-monitorering – ibland kallad ambulatorisk syraprob – är en av de undersökningar läkare kan använda för att avgöra om du har GERB. Testet mäter hur ofta och hur länge magsyra kommer upp i matstrupen och ger därmed värdefull grund för diagnos och behandlingsval.
Inför testet behöver du vanligtvis avstå från att äta, dricka och röka efter midnatt natten före undersökningen. Din läkare kan också be dig undvika vissa läkemedel under 24 timmar innan, eftersom flera preparat kan påverka resultaten. Bland de medel som kan störa testet finns adrenerga blockörer, alkohol, antacida (syraneutraliserande läkemedel), kortikosteroider, antikolinergika eller kolinergika, H2-blockerare samt protonpumpshämmare. Rådfråga alltid din läkare innan du slutar ta någon medicin – sluta aldrig på egen hand.
Vid undersökningen för läkaren upp en tunn sond genom näsan och ner i matstrupen. Du kan få en tillfällig kväljningskänsla, men eventuellt obehag är kortvarigt. Sonden sitter sedan kvar i ett till två dygn medan du lever som vanligt och utför dina normala aktiviteter.
Under denna tid är syrasonden ansluten till en liten apparat som bärs i ett bälte eller en axelrem och som kontinuerligt registrerar de mätningar sonden gör i matstrupen. Efter 24–48 timmar återvänder du till mottagningen för att monitorn ska tas bort.
Esofageal-pH-monitorn registrerar varje gång syra stöts upp i matstrupen. De insamlade uppgifterna hjälper din läkare att avgöra om du har GERB och hur uttalad refluxen är. Om en påbörjad behandling inte ger förväntad förbättring kan läkaren dessutom använda pH-mätningen för att ta reda på varför just den behandlingen inte fungerar hos dig.
Esofageal pH-monitorering är inte den enda teknik som finns för att diagnostisera GERB. Läkare använder även andra undersökningar, exempelvis gastroskopi (endoskopi) samt röntgen av övre mag-tarmkanalen med kontrastmedel, så kallad bariumsväljning.
Påverkan av pH-monitoreringen är dock att den ger mycket detaljerad information: den visar hur ofta sura uppstötningar inträffar och hur allvarligt ditt tillstånd är. Med dessa data kan läkaren välja den mest lämpliga behandlingen just för dig.
Nyare batteridrivna syramonitorer är engångsapparater. I stället för att tas bort efter 24–48 timmars testperiod passerar dessa små, inkapslade enheter naturligt ur kroppen tillsammans med avföringen. Kapselmonitorer ger patienten betydligt bättre komfort eftersom ingen nässond behöver sitta kvar under hela undersökningen. Till skillnad från de traditionella apparaterna kan de dock inte användas i svalget.
När det gäller att välja rätt utredning och behandling för ditt tillstånd är din läkare alltid bästa rådgivare. Diskutera dina symtom, din medicinering och vilken undersökning som passar dig bäst innan testet genomförs.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online