Av alla djur är det grisen vars matsmältningssystem ligger närmast människans. Detta beror till stor del på att både människan och grisen är allätare, vilket innebär att de lever på en blandad kost av både växter och animaliska produkter. Den liknande kosten har genom evolutionen gett de två arterna mycket jämförbara matsmältningsorgan.
Matsmältningssystemet hos både gris och människa består av samma grundläggande delar: munhåla, matstrupe (esofagus), magsäck, tunntarm och tjocktarm. Även organens funktion följer i princip samma mönster i båda arterna.
Matsmältningsprocessen är också påfallande likartad. Både människan och grisen använder enzymer för att bryta ner maten till näringsämnen som kroppen kan ta upp. Näringsupptaget sker sedan genom tarmväggarna i tunntarmen, där små blodkärl och lymfkärl transporterar ämnena vidare ut i kroppen.
Den stora anatomiska och fysiologiska likheten mellan grisens och människans matsmältningssystem gör att grisar ofta används inom medicinsk forskning. De spelar bland annat en viktig roll vid studier av näring, mag- och tarmsjukdomar samt vid utveckling av nya läkemedel och behandlingsmetoder.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online