Rundmaskar, även kallade trådmaskar, har en lång gemensam historia med människan. Enligt Albert O. Bush, författare till boken "Parasitism: The Diversity and Ecology of Animal Parasites", kan rundmaskinfektioner spåras tillbaka till år 2700 f.Kr., med referenser hittade i litteraturen från forntida civilisationer i Orienten och Mellanöstern. Till skillnad från vad många tror är dock inte alla rundmaskarter parasitiska.
Enligt Satendra Khera i boken "Ascaris, the Intestinal Roundworm" är Kejser Gules klassiker om internmedicin, eller Huang Ti Nei Ching (Kina, ca. 2700 f.Kr.), den äldsta kända referensen till parasitiska rundmaskar. Detta urgamla kinesiska medicinska verk visar att människan haft kontakt med dessa parasiter i tusentals år.
De flesta rundmaskarter är mikroskopiskt små. Det finns dock undantag – arten Placentonema gigantissima, som parasiterar kaskeloten (spermvalen), kan bli hela 13 meter lång, nästan 512 tum.
Rundmaskar förökar sig sexuellt, och vissa arter kan lägga mer än 200 000 ägg på en enda dag. Rundmaskar är antingen honor, hanar eller hermafroditer – det vill säga att de har både manliga och kvinnliga könsorgan och kan skapa avkomma på egen hand. Ett exempel på en hermafroditisk rundmask är Caenorhabditis elegans, en marklevande och icke-parasitisk art.
Enligt Tara Rodden Robinson i boken "Genetics for Dummies" kan rundmaskar uppfatta lukter, ha känsla för smak och reagera olika på förändringar i temperatur och ljus. Trots sin enkla kroppsbyggnad har alltså dessa små organismer utvecklat förvånansvärt sofistikerade sinnen.
Enligt Kimm Bellotto, Katie Kubesh och Niki McNeil i boken "Invertebrates" finns det mer än 500 000 rundmaskarter världen över. De lever i många olika miljöer – i saltvatten, sötvatten och i jorden.
Rundmaskar hör till de mest talrika av alla djurgrupper. Enligt George McKay, Fred Cooke och Jenni Bruce i "The Encyclopedia of Animals: A Complete Visual Guide" hittade man i ett enda ruttnande äpple fler än 90 000 rundmaskar – ett slående bevis på hur vanliga de är.
Rundmaskar spelar en viktig roll inom medicinsk forskning. Forskare använder dem regelbundet för att studera en rad mänskliga sjukdomar, bland annat muskeldystrofi och Alzheimers sjukdom.
Enligt forskare vid University of Kansas har rundmaskar och människor en liknande kroppsorganisation, vilket gör att resultat från studier på maskarna i princip kan överföras till människor. Erik Lundquist, docent vid samma universitet, förklarar att rundmasken Caenorhabditis elegans är en enkel organism med endast 959 celler. Dess genetiska kod liknar dock människans, och dess gener utför samma funktioner som hos oss. Genom att studera hur generna fungerar i masken får forskarna värdefull kunskap om deras roll i människokroppen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online