Den kemiska matsmältningen handlar om att bryta ner näringsämnen i maten till enklare former som kroppen kan ta upp och använda. I denna process spelar levern och bukspottkörteln två kompletterande nyckelroller. Här får du en översikt över hur dessa två organ samarbetar för att matsmältningen ska fungera effektivt.
Levern producerar kontinuerligt galla – en gulgrön vätska som är avgörande för smältning och upptag av fetter. Galla består bland annat av gallsalter, kolesterol, bilirubin (en nedbrytningsprodukt av hemoglobin) samt vatten och elektrolyter.
Mellan måltiderna lagras gallan i gallblåsan, där den också koncentreras. När fett når tolvfingertarmen (den första delen av tunntarmen) drar sig gallblåsan ihop och släpper ut gallan via gallgångarna.
Gallsalterna fungerar som emulgeringsmedel. Det innebär att de delar upp stora fettklumpar i tusentals små droppar, vilket dramatiskt ökar deras totala ytarea. Utan denna mekanism skulle fettet flyta ovanligt på tarminnehållet och vara svårt för enzymer att nå.
Tack vare emulgeringen kan bukspottkörtelns enzymer arbeta mycket mer effektivt och snabbare bryta ner fettet till mindre beståndsdelar.
De små fettdropparna, tillsammans med andra lipider, samlas i så kallade miceller som transporterar fettsyrorna fram till tarmväggen. Där tas de upp i tarmcellerna och vidare ut i kroppens lymfsystem och blodbanor.
Bukspottkörteln är både en hormon- och exokrin körtel. Dess exokrina del producerar dagligen ungefär en till en halv liter bukspott, som leds via pankreasgången ut i tolvfingertarmen. Bukspotten innehåller flera olika matsmältningsenzymer som bryter ner alla tre huvudtyperna av näringsämnen – kolhydrater, proteiner och fetter.
Enzymet amylas bryter ner komplexa kolhydrater, som stärkelse, till enklare sockerarter som maltos och dextriner. Dessa bryts sedan ner ytterligare till glukos av enzymer i tarmväggen.
Bland pankreasproteaserna finns trypsin, kimotrypsin och karboxypeptidas. Tillsammans bryter de ner långa proteinkedjor till allt kortare peptider och slutligen till fria aminosyror, som kroppen kan bygga nya proteiner av.
Bukspottkörteln producerar lipaser, främst pankreaslipas, som i samarbete med gallsalterna bryter ner det emulgerade fettet till fettsyror och glycerol – molekyler som är små nog att absorberas av tunntarmen.
Utsöndringen av bukspott styrs noggrant av hormonerna kolecystokinin (CCK) och sekretin, som bildas i tarmväggen när näringsämnen och syra passerar in i tolvfingertarmen. CCK stimulerar gallblåsans sammandragning och frigörandet av enzymer, medan sekretin får bukspottkörteln att producera bikarbonat som neutraliserar magsyran och skapar rätt pH-miljö för enzymerna.
Levern och bukspottkörteln arbetar hand i hand under den kemiska matsmältningen. Leverns galla emulgerar fettet och underlättar dess upptag, medan bukspottkörteln levererar de enzymer och det bikarbonat som krävs för att bryta ner kolhydrater, proteiner och fetter till mindre molekyler. Endast genom detta välkoordinerade samspel kan näringsämnena tas upp effektivt och användas av kroppen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online