En matningssond är en medicinsk anordning som tillför näring till en person som inte kan inta föda via munnen. Sonden ger flytande näring under kortare eller längre tid, beroende på den enskilda individens hälsotillstånd. Äldre människor som är svårt sjuka är en grupp som kan komma att behöva sondmatning på grund av en rad olika medicinska tillstånd. Forskning från American Geriatrics Society samt facktidskriften Internal Medicine News visar dock att sondmatning hos äldre är ett frivilligt behandlingsalternativ som inte alltid gynnar patienten.
Hälsoproblem hos äldre patienter som kan leda till användning av matningssond innefattar stroke samt avancerad Alzheimers sjukdom eller Parkinsons sjukdom, vilka försämrar patientens förmåga att svälja eller äta på egen hand. Ottawa Hospital vid University of Ottawa anger dessutom att svår depression och nedsatt aptit kan vara utlösande faktorer för att en matningssond behövs.
Nasogastriska sondar är en typ av matningssond som används för korttidsbehandling och som förs genom näsan ner till magsäcken. Hos äldre patienter i livets slutskede är det dock vanligare med PEG-sondar (perkutan endoskopisk gastrostomi) eller jejunostomisondar, som placeras genom huden på buken och in i magen respektive tunntarmen.
Riskerna med att använda matningssond hos äldre inkluderar infektion i insticksstället, mag-tarmblödning och aspirationspneumoni, det vill säga en lunginflammation som uppstår när föda eller vätska rinner ner i luftvägarna. Detta enligt Heidi Splete, författare till en artikel i Internal Medicine News från april 2006 om ämnet.
Sondmatning hos äldre förlänger varken livet eller bidrar till någon betydande viktuppgång hos undernärda patienter, enligt Robert M. McCann och James Judge, författare till American Geriatrics Societys ställningstagande om matningssondar hos äldre. Statistik från Ottawa Hospital visar dessutom att endast 40 till 50 procent av de äldre patienter som får en matningssond lever ett år efter att sonden placerats in.
Att justera en äldre persons läkemedelsbehandling kan vara ett alternativ till sondmatning, enligt Ottawa Hospital. Vissa läkemedel dämpar aptiten eller bidrar till depression, vilket kan minska viljan att äta. En noggrann översyn av medicinlistan kan därför i vissa fall göra att näringsintaget förbättras utan att en sond behöver placeras in.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online