Överhoppningsskador vid inflammatorisk tarmsjukdom: så skiljs Crohns sjukdom från ulcerös kolit

Överhoppningsskador (så kallade ”skip lesions”) är isolerade inflammationstillstånd som uppstår oregelbundet längs mag-tarmkanalen hos personer med inflammatorisk tarmsjukdom (IBD). De är ett typiskt kännetecken för Crohns sjukdom, men kan i sällsynta fall också ses vid nylediagnostiserad ulcerös kolit.

Crohns sjukdom och ulcerös kolit är de två vanligaste formerna av IBD. Båda orsakar kronisk inflammation i matsmältningssystemet och delar många symtom samt behandlingsalternativ. Överhoppningsskador förekommer dock betydligt oftare vid Crohns sjukdom, och deras närvaro väger tungt när läkare ställer diagnos.

Vad innebär överhoppningsskador?

Crohns sjukdom kan drabba vilken del som helst av mag-tarmkanalen – från munnen hela vägen till ändtarmen. I praktiken engagerar sjukdomen oftast den terminala ileum (den sista delen av tunntarmen) och de angränsande delarna av tjocktarmen.

”Överhoppning” innebär att inflammerade tarmavsnitt separeras av sträckor med normalt utseende tarm. De skadade områdena avlöser alltså frisk vävnad – ett mönster som beskrivs som diskontinuerlig inflammation.

Överhoppningsskador i sig ger inga särskilda symtom. En studie från 2022 visade dock att patienter med överhoppningsskador i tunntarmen löpte större risk för återfall av sjukdomen efter kirurgisk borttagning av tarmparti.

Hur upptäcks överhoppningsskadorna?

Överhoppningsskador identifieras vanligtvis vid endoskopiska undersökningar, exempelvis koloskopi eller ileoskopi:

• Koloskopi: en flexibel slang med kamera används för att visualisera ändtarmen och tjocktarmen.
• Ileoskopi: utförs ofta i samma undersökningstillfälle och utökar insynen till ileum, den nedre delen av tunntarmen.

Under ingreppet tar gastroenterologen vanligtvis vävnadsprov (biopsier) från kolon, ileum eller rektum för histologisk analys, vilket bekräftar diagnosen.

Gemensamma symtom vid Crohns sjukdom och ulcerös kolit

Båda sjukdomarna ger liknande mag-tarmsymtom, bland annat:

• krampartade buksmärtor
• uppsvälldhet
• diarré
• feber
• trötthet
• illamående eller kräkningar
• oavsiktlig viktnedgång

Så skiljer man Crohns sjukdom från ulcerös kolit

Eftersom överhoppningsskador ensamma inte räcker för en säker diagnos använder läkare ytterligare kännetecken för att skilja sjukdomarna åt.

Crohns sjukdom kan angripa vilken del som helst av mag-tarmkanalen, medan ulcerös kolit enbart begränsas till tjocktarmen (kolon och ändtarm). Därför kan Crohns sjukdom även ge besvär utanför tarmen, såsom fistlar, perianal sjukdom (problem runt anus) och näringsbrister.

Ulcerös kolit orsakar å sin sida oftare tecken specifika för tjocktarmen, till exempel synligt blod eller slems i avföringen samt en ihållande känsla av att behöva tömma tarmen (tenesmus).

Behandlingsmöjligheter

Målet med behandlingen är att dämpa den inflammatoriska process som skadar tarmen. Alternativen omfattar kortikosteroider, aminosalicylater (5-ASA), immunmodulerande läkemedel samt, i svåra fall, kirurgi.

Vid aggressiv Crohns sjukdom kan läkare ordinera tarmvila – en uteslutande flytande kost i kombination med intravenös näring under flera dagar till veckor.

Sammanfattning

Överhoppningsskador består av sjuka tarmsegment som alternerar med frisk vävnad. Detta mönster är karaktäristiskt för Crohns sjukdom och atypiskt för ulcerös kolit. Bilddiagnostik, exempelvis MR- eller CT-enterografi, tillsammans med endoskopiska fynd hjälper kliniker att skilja de två sjukdomsformerna åt – och förekomst av överhoppningsskador är ett starkt indicium på Crohns sjukdom.

Har du fått konstaterade överhoppningsskador är det viktigt att samarbeta nära med ditt gastroenterologiska team för att ta fram en individanpassad behandlingsplan som minimerar inflammationen och minskar risken för komplikationer som tarmfibros och tarmobstruktion.