1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Sondmatning – syfte, sondtyper, metoder och risker

Sondmatning är den medicinska lösningen för att tillföra näring till människor som inte kan svälja eller på annat sätt få i sig föda via munnen. Vid akuta sjukdomstillstånd kan matningssonden vara ett tillfälligt hjälpmedel, medan den vid kroniska funktionsnedsättningar kan utgöra ett livslångt alternativ till vanlig kost.


Vad är en matningssond?


En matningssond är en lång, tunn slang som antingen placeras in kirurgiskt eller förs in manuellt. Sonderna är vanligtvis tillverkade av mycket flexibla material som polyuretan eller silikon och finns i olika diametrar beroende på patientens behov och hur länge sonden ska användas.


Olika typer av matningssonder


Det finns tre huvudtyper av matningssonder, vilken som används beror på patientens diagnos och behandlingens varaktighet.


Nasogastrisk sond (NG-sond)


NG-sonden förs in genom näsan och ner till magsäcken. Den används endast för korttidsbehandling, eftersom den kan kännas obehaglig att bära under längre perioder.


Gastrostomi (G-sond)


G-sonden placeras in via ett kirurgiskt ingrepp och går från kroppens utsida, genom huden, rakt ner i magsäcken. Denna typ passar bättre för långvarig användning.


Jejunostomi (J-sond)


J-sonden implanteras kirurgiskt direkt i tunntarmens övre del och passerar helt förbi magsäcken. Den används när magsäcken inte fungerar korrekt eller inte kan användas för näringstillförsel.


Metoder för sondmatning


Det finns tre vanliga sätt att administrera sondnäring: med elektrisk pump, spruta eller gravitationspåse. Valet av metod beror på hur snabbt näringen ska ges och över vilket tidsintervall matningen sker.


Risker med sondmatning


De två största riskerna vid sondmatning är aspiration – att näringen läcker ner i luftvägarna och lungorna – samt bakteriell kontaminering orsakad av en igensatt sond. En NG-sond kan dessutom irritera svalget och göra det smärtsamt att svälja. G-sonder och J-sonder kan ge upphov till hudirritation kring insticksstället där magsaft läcker ut.


Eftervård


När patienten har återgått till normala matvanor ska sonden tas bort. För patienter med G-sond eller J-sond måste borttagningen göras av en läkare, så att öppningen i bukväggen läker och stänger ordentligt.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online