Levern producerar galla som behövs för att smälta kostfett, och gallan lagras i gallblåsan. Gallstenar (oftast bestående av kolesterol) kan blockera gallans passage till tarmen, vilket ger upphov till kräkningar och smärta på höger sida av buken, särskilt efter måltider med fet mat. Kirurgisk borttagning av gallblåsan lindrar vanligtvis besvären, men gallstenar kan även påverka angränsande organ, exempelvis bukspottkörteln. Förhöjda lipasvärden efter en gallblåseoperation är ett tecken på inflammation i bukspottkörtelns känsliga vävnader. Detta tillstånd kan ta flera veckor eller till och med månader att läka.
Gallblåsan och bukspottkörteln delar en gemensam gång. Lipas är ett enzym som normalt utsöndras av bukspottkörteln. Tillsammans med amylas frisätts det i tunntarmen för att hjälpa till att bryta ner stärkelser och proteiner. På samma sätt som gallstenar kan blockera gallflödet från gallblåsan och orsaka ett smärtsamt anfall, kan stenarna också blockera utsöndringen av lipas och amylas från bukspottkörteln. När enzymerna inte når tarmen stannar de kvar i körteln, där de börjar "smälta" och skada dess egna vävnader. En del enzymer läcker ut i blodet, där läkare kan mäta dem. Normalvärdet för lipas ligger mellan 7 och 58 U/L. Lipasnivåer som överstiger normalvärdet med mer än fem gånger och amylasnivåer som är dubbelt så höga som de bör vara tyder på pankreatit, alltså inflammation i bukspottkörteln. Smärtan sitter ofta mitt i buken och kan stråla ut mot ryggen eller vänster skuldra. Om gallstenar är orsaken tas de kirurgiskt bort tillsammans med gallblåsan, och symtomen avtar gradvis i takt med att bukspottkörteln läker. I de flesta fall räcker några dagar till några veckor för fullständig återhämtning.
Pankreatit kan även orsakas av långvarigt alkoholmissbruk. Tillståndet är vanligare hos kvinnor än hos män, samt hos personer som är över 40 år och överviktiga.
Vila för bukspottkörteln är avgörande för återhämtningen. Behandlingen syftar idealt sett till att upprätthålla god näring och uppnå smärtlindring medan körteln läker av sig själv. Övervakning sker med hjälp av blodprover, datortomografi eller magnetkameraundersökning.
Gelatin, buljong och klara vätskor kan tillåtas, eller så hålls magen tom med en nasogastrisk sond kopplad till sug, medan intravenösa vätskor ger kroppen stöd. Vitaminer och fetter kan ges direkt i stora blodkärl, eller används en matningssond som kringgår bukspottkörteln och tillför näringsdrycker med högt kaloriinnehåll. Om kräkningarna kan kontrolleras och smärtan lindras kan patienten successivt äta små, frekventa måltider bestående av mjuk mat och ta enzymsubstitut via munnen för att underlätta matsmältningen. Alkohol, koffein, friterad mat, läsk och tobak måste strikt undvikas.
I svåra fall bildas vätskeansamlingar i eller runt bukspottkörteln. Dessa kan infekteras och kräva att dränageslangar läggs in. Ibland är skadan irreversibel och en del av bukspottkörteln måste opereras bort. Omfattningen av de ingrepp som krävs avgör hur mycket av körtelns funktion som går förlorad. Kirurgi är alltid en sista utväg.
Även om läkningsprocessen tar tid brukar gallstenspankreatit läka helt, och den drabbade återfår normalt sin hälsa. Avvänjning från beroendeframkallande smärtlindrande läkemedel kan dock bli ett problem; stöd från ett specialistteam inom smärvård är då ovärderligt. En stödgrupp, exempelvis Anonyma Narkomaner, kan också erbjuda värdefull hjälp för vissa personer.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online