Tjocktarmen kan innehålla små utbuktningar som kallas divertiklar. När dessa påsar blir inflammerade uppstår ett tillstånd som kallas divertikulit. Behandlingen anpassas efter hur svåra symtomen är – sjukhusvård eller antibiotika, i kombination med kostomläggning, kan behövas för att underlätta läkningen.
Divertiklar finns oftast i den nedre delen av tjocktarmen, det så kallade sigmoidkolonet. Läkare anser att den främsta orsaken till divertikulit är en fiberfattig kost, vilket leder till förstoppning. Påsarna buktar då utåt genom svaga punkter i tarmväggen, ofta i samband med pressning vid avföring. Åldern kan också vara en bidragande faktor – cirka hälften av alla personer över 60 år drabbas av divertikulit.
Divertikulit uppstår när divertiklarna fylls med avföring eller bakterier. Buksmärta med ömhet i nedre vänstra delen av buken är det vanligaste symtomet. Smärtan kan förvärras successivt under flera dagar eller komma plötsligt och kraftigt. Kramp, förändrade tarmvanor, feber, illamående och kräkningar kan också förekomma.
Behandlingen varierar beroende på hur allvarlig divertikuliten är. Lätta och okomplicerade symtom kan ofta lindras med vila, antibiotika i tablettform och kostförändringar. Vid svårare fall kan sjukhusvård, intravenös antibiotika och i vissa fall kirurgi bli nödvändigt.
Vid en lättare diagnos kan flytande kost behöva införas i första hand. När symtomen börjar lätta kan matintaget gradvis ökas. Introducera därefter långsamt en mjuk och fiberfattig kost, till exempel fiberfattiga flingor och välkokta grönsaker utan frön eller skal. Konserverad frukt, mjölk, ägg, fjäderfä, fisk och mört kött passar bra med denna typ av kost.
När symtomen helt har försvunnit kan en fiberrik kost rekommenderas för att förebygga nya besvär. Kom ihåg att kosten alltid bör anpassas efter läkarens rekommendationer – den används inte som behandling i sig, utan som ett stöd för att underlätta läkningsprocessen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online