Crohns sjukdom är en kronisk inflammatorisk tarmsjukdom med inslag av autoimmunitet. Forskarna har ännu inte en fullständig bild av vad som ligger bakom sjukdomen, men nyare forskning – bland annat sammanställd av Reiff och Kelly – tyder på att obalans i den naturliga tarmfloran spelar en roll. Detta väcker frågan om behandling med probiotika kan bidra till att återställa balansen.
Enligt University of Maryland Medical Center (UMMC) är de vanligaste symtomen vid Crohns sjukdom bukkramper, feber, trötthet och långvarig diarré. Sjukdomen kan dessutom ge viktminskning, aptitlöshet och allmän sjukdomskänsla, vilket gör tidig utredning viktig.
Probiotika är så kallade "godartade" bakterier som liknar de mikroorganismer som naturligt förekommer i kroppen. De finns i form av kosttillskott i tablett- eller pulverform samt i vissa livsmedel, exempelvis yoghurt och juice berikade med levande bakteriekulturer.
Laboratoriestudier, refererade av Vavricka och Rogler, har identifierat genetiska förändringar kopplade till Crohns sjukdom som försvagar immunsystemets svar på bakterier. Det gör att bakterier kan "läcka" ut i tarmslemhinna och andra vävnader där de egentligen inte hör hemma, vilket utlöser inflammation. Teorin är att probiotika kan hjälpa till att hålla skadliga bakterier i schack när immunsystemet själv inte förmår göra det, och därigenom dämpa inflammationen.
Även om laboratorieresultaten ger en rimlig förklaring till hur probiotika skulle kunna verka, är bilden mer osäker i kliniken. UMMC konstaterar att studierna på probiotika vid Crohns sjukdom hittills visat blandade resultat, och att fler och större studier krävs innan behandlingen kan rekommenderas som standardterapi. Personer med Crohns sjukdom bör därför alltid rådfråga sin läkare innan de provar probiotiska preparat.
Den traditionella behandlingen av Crohns sjukdom bygger främst på antiinflammatoriska läkemedel, såsom kortikosteroider, samt immunsupprimerande preparat som dämpar överreaktionen i immunsystemet. Kostomläggningar spelar också en central roll för att hantera besvären. I svårare fall kan läkaren rekommendera kirurgi för att ta bort svårt drabbade delar av tarmen.
Många patienter lyckas hålla sin Crohns sjukdom väl under kontroll med hjälp av mediciner och kost. Samtidigt visar uppgifter från UMMC att så många som 71 procent av patienterna behöver opereras inom tio år från diagnosen för att ta bort det drabbade tarmavsnittet. En god och regelbunden uppföljning hos vårdgivaren är därför avgörande för att minimera risken för komplikationer.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online