Lätt och tillfälligt illamående samt buksmärtor efter måltider beror oftast på födoämnesallergi eller matförgiftning. Återkommande illamående och buksmärtor efter att ha ätit är dock ofta ett tecken på en underliggande sjukdom, exempelvis irritabel tarm (IBS) eller Crohns sjukdom. Behandlingen kan omfatta läkemedel, kostförändringar och i vissa fall kirurgi.
Buksmärtor är ett samlingsnamn för alla typer av obehag i buken – den kroppsdel som sträcker sig från bröstet ned till ljumsken. Till bukens organ räknas matstrupen, magsäcken, tarmarna, levern, gallblåsan, bukspottkörteln, njurarna, mjälten och blindtarmsbihanget (appendix). Buksmärtor kan utgå från dessa organ eller från hjärnan, som vid rörelsesjuka. Smärtan kan vara kortvarig eller långvarig och variera kraftigt i intensitet. Enligt MedlinePlus Medical Encyclopedia är vanliga orsaker gasbildning i samband med matsmältningen, matförgiftning, födoämnesallergi samt sjukdomar som drabbar bukens organ, exempelvis blindtarmsinflammation.
Illamående beskriver ett obehag i magen tillsammans med en stark känsla av att behöva kräkas. Illamående är i sig inte en sjukdom utan ett symtom på något annat. Enligt MedicineNet är vanliga orsaker födoämnesallergi, matförgiftning, rörelsesjuka, alkoholmissbruk samt sjukdomar i matsmältningssystemet som GERD (gastroesofageal refluxsjukdom). Illamående kan dessutom förekomma under graviditet eller vara en biverkning av läkemedel.
Illamående och buksmärtor efter måltider beror oftast på födoämnesallergier, exempelvis laktosintolerans, eller på matförgiftning. Matförgiftning uppstår när man äter livsmedel som kontaminerats med bakterier, exempelvis E. coli.
Illamående och buksmärtor kan också vara tecken på allvarligare tillstånd som alkoholmissbruk, magsjuka, irritabel tarm, Crohns sjukdom, magsår, yrsel (vertigo) samt inflammationer som blindtarmsinflammation och kolit.
Lättare och enstaka tillfällen av illamående och buksmärtor kan lindras med antacida (syranutraliserande medel) och receptfria läkemedel i kombination med vätska och vila. Att undvika fet mat, processade livsmedel, sur mat, koffeinhaltiga drycker och alkohol kan hjälpa till att förebygga besvären. Återkommande och långvariga besvär behandlas vanligtvis med receptbelagda läkemedel, kostomläggning och i vissa fall kirurgi.
De flesta fall av illamående och buksmärtor kräver ingen akut vård. Personer som upplever blodig avföring, blodig diarré eller olidlig smärta bör dock omedelbart söka vård. Även återkommande eller långvarigt illamående och buksmärtor bör alltid diskuteras med en läkare eller annan kvalificerad vårdpersonal för rätt diagnos och behandling.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online