Mjölk och buksmärtor – orsaker, symtom och behandling vid laktosintolerans

Många upplever smärta och obehag i buken efter att ha konsumerat mjölk och mejeriprodukter som ost, yoghurt och glass. Om detta sker regelbundet kan det bero på ett tillstånd som kallas laktosintolerans. Detta uppstår när kroppen inte producerar tillräckligt med laktas – det enzym som behövs för att bryta ner laktosen, alltså det socker som finns naturligt i mjölk och mejeriprodukter.

Även om laktosintolerans inte går att bota finns det flera enkla åtgärder du kan vidta för att lindra besvären och må bättre i vardagen.

Orsak

En brist på laktas kan vara medfödd, det vill säga närvarande redan från födseln och genetiskt ärftlig. Den kan också bero på en skada på tunntarmen eller en tarmsjukdom, eller utvecklas gradvis när produktionen av laktas minskar efter barndomen, enligt Mayo Clinic.

Tillståndet är dessutom vanligare bland vissa befolkningsgrupper, bland annat personer med afrikanskt, latinamerikanskt, asiatiskt ursprung samt amerikanska urfolk, enligt National Digestive Diseases Information Clearinghouse (NDDIC).

Symtom

De typiska symtomen på laktosintolerans är buksmärtor, diarré, illamående, gaser och uppblåsthet. Besvären brukar uppträda 30 minuter till två timmar efter att du konsumerat mejeriprodukter och kan variera från milda till svåra.

Eftersom många andra sjukdomar och tillstånd kan ge liknande symtom är det viktigt att kontakta läkare för en korrekt diagnos. Enligt Mayo Clinic kan vissa personer ha laktasbrist helt utan obehag – endast de som både har låga laktasnivåer och upplever symtom räknas som laktosintoleranta.

Diagnos

För att fastställa laktasbrist finns flera olika tester:

• Laktostoleranstest: Du dricker en vätska med hög laktoshalt och ger därefter blodprover under två timmar för att se hur kroppen hanterar laktosen.
• Vätetest (andningstest): Efter att du druckit laktosvätska mäts halten väte i utandningsluften vid flera tillfällen. Höga värden kan tyda på intolerans.
• Surhetstest av avföring: Detta test används främst för barn och mäter syrahalten i avföringen.

Behandling

Laktoståligheten varierar mellan olika personer – vissa tål mer laktos än andra – vilket gör att hanteringen behöver anpassas individuellt. Din läkare kan rekommendera kostförändringar, till exempel att gradvis introducera fler mejeriprodukter så att kroppen hinner vänja sig, eller att undvika vanlig mjölk och i stället välja produkter med lägre laktoshalt som yoghurt och hårdostar, enligt NDDIC.

Laktosfria mejeriprodukter, där laktasenzymer tillsatts, finns i de flesta livsmedelsbutiker. Det finns även receptfria laktastabletter och droppar som kan användas i samband med måltider, om din läkare rekommenderar det.

Att tänka på

Mejeriprodukter är en viktig källa till kalcium. Undviker du mjölk bör du därför se till att få i dig ditt dagliga kalciumbehov genom laktosfria livsmedel eller ett kalciumtillskott.

Kom också ihåg att mjölk tillsätts i många bearbetade livsmedel. NDDIC rekommenderar att du alltid läser ingredienslistorna och undviker produkter som innehåller mjölk, laktos, ysta, vassle, mjölkderivat, torrmjölksolider eller fettfritt torrmjölkpulver. Laktos kan till och med finnas i vissa p-piller samt i receptfria och receptbelagda läkemedel.