Divertikulit är en sjukdom som drabbar matsmältningssystemet och som ofta kan förebyggas eller lindras genom livsstilsförändringar och kostvanor. En kost rik på fibrer, regelbunden motion och gott om vätska bidrar till att bibehålla en god tarmhälsa.
Divertikel bildas vanligtvis efter 40-årsåldern och är små utbuktande säckar som kan förekomma i matstrupen, tunntarmen och magsäcken, men de är vanligast i tjocktarmen (kolon). Många personer har divertiklar som aldrig ger några besvär. När en eller flera divertiklar i matsmältningskanalen dock blir inflammerade eller infekterade uppstår tillståndet divertikulit.
Symtomen kan variera från förstoppning till diarré. Illamående, kräkningar och feber kan också förekomma. I svåra fall kan patienten drabbas av inflammation i tjocktarmen som leder till tarmobstruktion. I många fall har patienten inga symtom alls, och tillståndet upptäcks då i samband med undersökningar för andra tarmbesvär.
Hur divertiklarna blir infekterade är inte helt klarlagt, men det finns flera teorier. En teori är att eftersom divertikelns öppning är så smal kan en blockering minska blodtillförseln till området, vilket orsakar inflammation. En annan teori menar att samma smala öppning kan fånga in avföring och därmed orsaka infektion i området. Slutresultatet blir att divertiklarna blir inflammerade och tränger genom tjocktarmens vägg, vilket leder till divertikulit.
Oftast ställs diagnosen när patienten får ett kraftigt anfall, som typiskt kännetecknas av akuta buksmärtor och ömhet. Ett blodprov kan tas för att kontrollera om antalet vita blodkroppar har ökat, vilket tyder på infektion i kroppen.
Ett av de enklaste sätten att upptäcka divertikulit är genom direkt visualisering. Det görs med hjälp av ett sigmoideoskop, ett kort flexibelt instrument, eller ett längre flexibelt instrument som kallas koloskop. Båda har små videokameror i spetsen och förs in via ändtarmen upp i tjocktarmen för att ge en direkt bild av området. I vissa fall kan läkaren även beställa en datortomografi (CT), en mycket känslig röntgenundersökning som kan upptäcka de infekterade eller inflammerade säckarna.
Behandlingen varierar beroende på hur svår sjukdomen är. Om dina symtom är tillfälliga och milda kan fiberfattig kost i kombination med antibiotika vara all behandling som krävs. Har du däremot ett akut anfall av divertikulit med risk för tarmobstruktion kan du behöva vårdas på sjukhus med intravenös antibiotikabehandling.
Upprepade anfall kan kräva mer omfattande behandling, exempelvis kirurgi för att ta bort den sjuka delen av tjocktarmen. Oavsett vilken behandling som övervägs bör den alltid diskuteras noggrant med din läkare eller annan vårdpersonal.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online