1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Hur tittar en urolog inuti urinblåsan? Så fungerar cystoskopi

En urolog, även kallad urologisk kirurg, är en läkare som specialiserat sig på sjukdomar i urinorganen hos kvinnor samt i urinvägarna och könsorganen hos män. För att kunna se inuti urinblåsan utför urologen en undersökning som kallas cystoskopi eller cystoureteroskopi, med hjälp av ett instrument som kallas cystoskop. Med cystoskopi kan urologen granska nedre urinvägarna noggrant – både för att upptäcka avvikelser och för att assistera vid kirurgiska ingrepp.

Vad används cystoskopi till?

Cystoskopi är en diagnostisk undersökning som används för att granska urinvägarna och hjälpa till att identifiera problem som tidiga tecken på cancer, infektioner, förträngningar, blockeringar och blödningar. Urinvägarna omfattar urinblåsan, urinröret samt mynningarna till urinledarna – de rör som transporterar urinen från njurarna till urinblåsan.

Hur fungerar ett cystoskop?

Ett cystoskop är ett långt, smalt, ihåligt och böjligt rör som liknar ett teleskop och är utrustat med ljus samt en liten kamera i spetsen. Instrumentet förs in i urinblåsan via urinröret – röret som urinen passerar genom när den lämnar kroppen, och som hos män även fungerar som passage för sädesvätskan.

Med cystoskopet kan läkaren se detaljerade bilder av urinrör och urinblåsa, ta fotografier, kontrollera att urinvägarna ser friska ut samt ta vävnadsprover (biopsier). Dessutom gör instrumentet det möjligt för urologen att utföra vissa behandlande ingrepp och att nå dessa kroppsdelar med kirurgiska instrument.

När rekommenderas en cystoskopi?

En cystoskopi utförs oftast för att utreda och diagnostisera problem som kan leda till blockering eller bakåtflöde av urin. Vanliga orsaker till att en urolog rekommenderar undersökningen inkluderar:

  • Onormal tillväxt, polyper, tumörer eller cancer i urinvägarna eller prostatakörteln
  • Godartad prostataförstoring (BPH)
  • Kroniska bäckensmärtor
  • Återkommande urinvägsinfektioner (UVI)
  • Blod i urinen
  • Frekvent och akut behov av att kissa
  • Njursten eller blåssten
  • Smärtsam vattenkastning
  • Anatomiska avvikelser i urinvägarna
  • Traumatiska skador på urinvägarna

Så går undersökningen till

Innan ingreppet får patienten vanligtvis ett lugnande medel eller bedövning. Patienten läggs på rygg på undersökningsbordet med båda fötterna i stöd. Ett bedövande gel förs in i urinröret via en särskild kateter för att bedöva området.

När gelen verkat färdigt för urologen in cystoskopet i urinröret för att leta efter avvikelser eller blockeringar, varefter instrumentet förs vidare upp i urinblåsan för en noggrann besiktning. För att få en tydligare bild kan urologen fylla blåsan med sterilt vatten eller koksaltlösning. Ibland förs ett litet instrument genom cystoskopet för att ta ett vävnadsprov för biopsi eller ett urinprov. När undersökningen är klar dras cystoskopet varsamt ut.

Risker och komplikationer

Som vid alla medicinska ingrepp kan komplikationer uppstå i samband med cystoskopi, exempelvis infektioner, blödningar, urinretention (svårighet att tömma blåsan) och i sällsynta fall perforering av urinblåsan. Kvinnor som är gravida eller misstänker att de är gravida bör alltid informera urologen innan undersökningen. Riskerna varierar beroende på patientens specifika hälsotillstånd, och en pågående urinvägsinfektion kan påverka eller försvåra proceduren.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online