
Ett hiatalbråck uppstår när en del av magsäcken tränger ut genom en öppning i mellangärdet (diafragman) som kallas esofagusöppningen, eller hiatus oesophageus. Öppningen finns där matstrupen passerar från bröstkorgen ner till bukhålan. De flesta hiatalbråck är ofarliga och ger inga besvär, men svårare fall kan kräva operation.
Hiatalbråck förekommer hos cirka 15 procent av befolkningen och blir betydligt vanligare med stigande ålder, särskilt efter 50 år. Övervikt, graviditet och upprepade ansträngningar som ökar trycket i buken ökar risken för att utveckla bråck.
Stora hiatalbråck kan göra att magsyra rinner tillbaka upp i matstrupen, ett tillstånd som kallas gastroesofageal refluxsjukdom (GERD). Vanliga symtom är:
Många små hiatalbråck ger däremot inga symtom alls och upptäcks ofta av en slump vid exempelvis en röntgenundersökning.
En större öppning än normalt i esofagusöppningen gör det lättare för en del av magsäcken att pressas upp och bukta in i brösthålan. Åldersförändringar i vävnaden runt mellangärdet, förhöjt buktryck på grund av övervikt, graviditet, tung lyft eller långvarig hosta samt medfödda anlag kan alla bidra.
Den medicinska behandlingen av hiatalbråck är i regel densamma som vid GERD: antacida läkemedel (syraneutraliserande), protonpumpshämmare eller andra receptbelagda preparat. Operation övervägs endast när besvären är svåra och inte går att kontrollera med mediciner.
Ofta kan du lindra symtomen själv genom livsstilsförändringar:
Paraesofageala hiatalbråck, som är ovanliga, kan hindra maten från att passera ner i magsäcken och kan i värsta fall orsaka stopp och sår i magsäcken. I sällsynta fall kläms bråcket ihop (inkarcereras), vilket ger kraftiga bröstsmärtor och blockerar matstrupen – detta är ett akut tillstånd som kräver omedelbar vård.
Kontakta vården om du får svår bröstsmärta, har svårt att svälja, kräker blod eller får svarta avföringar, eftersom det kan tyda på komplikationer.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online