Extracellulär och intracellulär matsmältning hos de nio djurfilerna

Djurrikets olika fylum hanterar sin föda på två grundläggande sätt: genom extracellulär matsmältning, där födan bryts ner utanför cellerna – vanligtvis i en maghåla eller tarm – eller genom intracellulär matsmältning, där födoämnen tas upp av celler via fagocytos och bryts ner inuti dem. Här följer en översikt över hur de nio djurfilerna delas upp mellan dessa två strategier.

Extracellulär matsmältning

Hos dessa djurgrupper utsöndras matsmältningsenzymer till en kroppshåla där födan sönderdelas innan näringsämnena absorberas:

• Cnidaria – exempelvis maneter
• Platyhelminthes – exempelvis plattmaskar
• Nematoder – exempelvis spolmaskar
• Hjuldjur (Rotifera)

Intracellulär matsmältning

Hos dessa grupper sker nedbrytningen i stället inuti enskilda celler, ofta med hjälp av lysosomer:

• Porifera – exempelvis svampdjur
• Ctenophora – exempelvis kammaneter (kamgelé)
• Mollusca – exempelvis musslor, sniglar och bläckfiskar
• Annelida – exempelvis daggmaskar och blodiglar
• Leddjur (Arthropoda) – exempelvis insekter, spindlar och kräftdjur

Kombination av båda sätten

Det är värt att komma ihåg att gränsen mellan de två strategierna inte alltid är absolut. Vissa djur, som sjöstjärnan, använder en kombination av både extracellulär och intracellulär matsmältning – födan bearbetas först utanför cellerna och färdigbryts sedan inuti dem.