Barn drabbas oftare av matsmältningsbesvär än vuxna. Enligt Children's Hospital of Wisconsin riskerar barnets kropp att gå miste om livsviktiga näringsämnen som mineraler, vitaminer, fetter, kolhydrater och proteiner om matsmältningssystemet inte fungerar som det ska. Även tillfälliga episoder med diarré eller kräkningar kan leda till vätskebrist, och långvariga magproblem kan i värsta fall resultera i undernäring – vilket negativt påverkar både barnets fysiska och psykiska hälsa.
Kolik drabbar vanligtvis spädbarn mellan tre och fyra månaders ålder. Enligt University of Virginia Health System kännetecknas tillståndet av den så kallade "tredjeregeln": gråt under tre dagar, mer än tre timmar per dag, under minst tre veckors tid. Andra symtom är överdriven gasbildning, rodnad i ansiktet, spänd buk, kalla fötter och knutna nävar.
Även om läkarna inte vet säkert vad som orsakar kolik kan utlösande faktorer vara mjölkallergi, överkänslighet mot gaser eller att barnet anpassar sig till sin nya omvärld. Kontakta alltid en läkare, eftersom symtomen vid kolik kan likna andra sjukdomar. Kolik går oftast över av sig självt när barnet fyller fyra månader.
Reflux uppstår när slutmuskeln mellan magsäcken och matstrupen inte fungerar korrekt, vilket gör att magsäckens innehåll rinner tillbaka upp i matstrupen eller munnen. Enligt Your Total Health drabbas cirka 50 procent av alla amerikanska spädbarn under tre månader av reflux, och ungefär sju miljoner barn och tonåringar upplever besvären i någon grad.
Tillfällig reflux är normalt, men om ditt barn har återkommande episoder – särskilt om de åtföljs av kräkningar, dålig tillväxt, viktnedgång eller andningssvårigheter – bör en läkare konsulteras, eftersom det kan tyda på ett allvarligare problem. Refluxsjukdom behandlas vanligtvis med kost- och livsstilsförändringar samt medicinering, och i sällsynta fall kirurgi.
Laktosintolerans innebär att kroppen inte kan bryta ner mjölksockret laktos på grund av brist på enzymet laktas. Enligt Children's Hospital of Wisconsin beror laktosintolerans hos barn oftast på skada i tunntarmen eller på en annan samtidig mag-tarmsjukdom.
Symtomen, som brukar visa sig cirka 30 minuter efter intag av laktos, inkluderar diarré, illamående, uppblåsthet, magkramper och gaser. Eftersom dessa symtom kan likna andra sjukdomar bör du alltid kontakta din barnläkare. De flesta fall kan hanteras enbart genom kostförändringar, men beroende på besvärens svårighetsgrad kan läkaren även förskriva mediciner eller enzymterapi för att lindra symtomen.
CVS kännetecknas av perioder med återkommande illamående och kräkningar som varar från några timmar upp till flera dagar, följda av ännu längre symtomfria perioder. Enligt Your Total Health diagnostiseras CVS oftast hos små barn, främst flickor mellan tre och sju år, och besvären avtar vanligtvis i tonåren.
Orsaken till CVS är okänd, men forskning tyder på ett samband med migrän och panikattacker (plötslig hyperventilation utlöst av rädsla och stress). Vanliga utlösare är infektioner, överätning, upphetsning och stress. Diagnosen ställs genom att utesluta andra sjukdomar, och behandlingen består vanligtvis av livsstilsförändringar och medicinering.
IBS är en kronisk störning i tjocktarmen som ger en rad olika symtom, bland annat gaser, matsmältningsbesvär, diarré, förstoppning, buksmärta, kramper och uppblåsthet. Enligt International Foundation for Functional Gastrointestinal Disorders drabbar IBS 6–14 procent av alla ungdomar.
Tillståndet tros utlösas av överätning, fet mat, choklad eller mjölk samt av emotionell stress. Även om mediciner kan lindra vissa symtom finns ingen bot mot IBS. Sjukdomen måste hanteras noggrant genom att undvika utlösande livsmedel samt genom god sömn och regelbunden motion för att minska stressen.
Enkopres är enligt Your Total Health fekal inkontinens hos barn från fyra års ålder. Det beror oftast på hård avföring som fastnar i tarmen till följd av kronisk förstoppning, men i sällsynta fall kan det bero på otillräcklig potträning eller beteendeproblem.
Ett barn med enkopres kan uppleva buksmärta och aptitlöshet. Barnet kan också försöka undvika toalettbesök eftersom de gör ont, vilket kan leda till att avföring läcker ut och att tjocktarmen töjs ut – vilket skadar nerverna som signalerar behovet av avföring. Behandlingen innebär att tömma tarmen, använda avföringsmjukgörande mediciner så att tarmen hinner läka samt lära barnet regelbundna toalettvanor.
Invagination är ett livshotande tillstånd där en del av tarmen (tunn- eller tjocktarmen) glider in i en annan del, vilket avbryter blodflödet och orsakar tarmblockering. Tillståndet kännetecknas av plötslig, skarp smärta följt av feber, blodig avföring, diarré och kräkningar.
Enligt Your Total Health drabbas invagination oftast barn mellan tre månader och sex år, och orsaken är oftast okänd. Den vanligaste behandlingen är att blåsa in luft i det drabbade området för att flytta tillbaka tarmen till rätt läge. Misslyckas detta krävs kirurgi. Behandlas tillståndet inom 24 timmar är prognosen utmärkt – lämnas det obehandlat är det oftast dödligt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online