Lipider är inte vattenlösliga, vilket innebär att de inte kan ta sig ut i blodströmmen i sitt naturliga tillstånd. Bland sina många uppgifter har lipoproteinerna i uppgift att transportera lipider genom blodet. Deras roll i ämnesomsättningen är att se till att lipiderna förs till levern, där de kan brytas ned och omvandlas till energi.
Lipoproteiner består av lipider och protein. De används för isolering och ingår även i cellmembranens struktur samt vid bildningen av hormoner, men deras främsta uppgift är att transportera lipider genom blodströmmen.
Lipoproteinerna klassificeras efter sin densitet, som bestäms av förhållandet mellan lipid och protein. Klasserna är kylomikroner, eller mycket lågdensa lipoproteiner (VLDL), lågdensa lipoproteiner (LDL) samt högdensa lipoproteiner (HDL). Enligt redaktörerna bakom MediLexicon utgör protein mer än 50 procent av HDL-partiklarna, medan det bara utgör 1 procent av kylomikronerna. Med andra ord innehåller HDL minst mängd lipider, medan kylomikroner och VLDL innehåller mest.
Metabolism är ett samlingsbegrepp som omfattar både nedbrytningen av lipoproteiner så att de kan användas i kroppen och bildningen av nya lipoproteiner. Nedbrytningen, som också kallas katabolism, börjar med smältningen.
Under smältningen bryts kostfetterna ner i sina kemiska beståndsdelar – glycerol och fettsyror – så att de kan tas upp i tarmen. Eftersom de inte är vattenlösliga kan de dock inte transporteras i blodet på egen hand. Därför blandas de med kolesterol och täcks av ett lager protein. Resultatet blir lipoproteinet kylomikron, vars uppgift är att transportera kostlipider – kolesterol och triglycerider – till levern och andra organ.
När kylomikronerna kommer ut i blodet delas de upp i fragment. De flesta fragmenten går till levern, men större fragment kan fortsätta cirkulera i blodet. I levern bryts de återigen ner till glycerol och fettsyror. Glycerolen omvandlas lätt till glukos och används snabbt som energi.
Nedbrytningen av fettsyrorna är något mer komplicerad. Levern sönderdelar fettsyrorna i fragment och använder en kemisk process för att omvandla bitarna till acetylkoenzym A. I denna form kan de delta i ytterligare kemiska reaktioner och omvandlas till energi. Eventuella överskottslipider släpps tillbaka ut i blodet i form av mycket lågdensa lipoproteiner (VLDL).
Om kroppen behöver mer lipider kan levern bygga upp dem igen från glukos eller aminosyror. Omvandlingen av glukos är i princip den kataboliska processen baklänges. Aminosyror omvandlas först till glukos och följer sedan samma väg.
Mycket lågdensa lipoproteiner (VLDL) transporterar triglycerider från levern till muskel- och fettvävnad för lagring. Lågdensa lipoproteiner (LDL) transporterar kolesterol till vävnader utanför levern, vilket kan bidra till hjärt-kärlsjukdom. Högdensa lipoproteiner (HDL) motverkar däremot dessa effekter genom att samla upp kolesterol och föra det till levern, där det utsöndras med gallan.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online