Tarminfektioner kan orsaka betydande ohälsa och kräver ofta medicinsk behandling. Om infektionen orsakas av en bakterie, exempelvis shigella, används antibiotika. Vid en parasitinfektion förskrivs i stället läkemedel som dödar ägg, maskar och larver. I båda fallen är det viktigt att söka vård för att få rätt diagnos och behandling.
Enligt Mayo Clinic är springmask (Enterobius vermicularis), en tarmlevande rundmask, en av de vanligaste orsakerna till tarminfektion. Masken kommer in i kroppen via kontaminerad mat och dryck, eller när man får ägg på händerna och sedan tar sig vid munnen.
En vanlig smittväg – och en vanlig orsak till återinfektion – är när den drabbade kliar sig runt analöppningen och därefter tar fingrarna vid munnen. Maskar och ägg samlas nämligen vid analöppningen, vilket kraftig klåda.
Typiska symtom är intensiv klåda i analområdet (hos kvinnor även i underlivet) samt sömnproblem. Det beror på att maskarna samlas runt analöppningen under natten och lägger sina ägg just då, vilket utlöser klådan. Vissa drabbade får också lindriga magbesvär, som buksmärtor och illamående.
Vid springmaskinfektion förskrivs antiparasitära läkemedel, exempelvis albendazol (Albenza) eller pyrantel (Pin-X). Båda verkar genom att döda ägg, larver och fullvuxna maskar i tarmen. Vid svårare infektioner kan mer än en behandlingsomgång behövas. Läkaren kan dessutom ordinera en kräm eller salva som lindrar nattlig klåda.
Shigella är en tarminfektion som orsakas av shigellabakterien. Den sprids genom direktkontakt med bakterier i avföring från en smittad person, till exempel inom förskoleverksamhet, i förorenade simbassänger eller via kontaminerad mat.
Enligt Mayo Clinic ökar otillräcklig handtväg risken för smittspridning avsevärt. Små barn, som fortfarande håller på att lära sig tvätta händerna ordentligt, är en vanlig smittkälla. Shigella kan även spridas via livsmedel som odlats i förorenad jord, eller genom direktkontakt med flugor som fött upp sig i smittad avföring.
Vanliga symtom är feber, diarré – ofta med slemblandning eller blod – samt magkramper.
Beroende på infektionens svårighetsgrad och patientens allmänna hälsotillstånd kan salt- och vätskeersättning räcka medan infektionen läker ut av sig själv. Är infektionen mer allvarlig, eller om patienten är spädbarn, äldre eller har ett nedsatt immunförsvar (exempelvis vid aids), kan läkaren förskriva antibiotika såsom bactrim, ciprofloxacin (Cipro) eller azitromycin (Zithromax). Antibiotika ges även till personer som riskerar att smitta andra. Vid en svår infektion kan sjukdomsförloppet sträcka sig över flera veckor.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online