Enligt den amerikanska informationsorganisationen National Digestive Diseases Information Clearinghouse drabbas cirka 4,5 miljoner människor av bukväggsbråck varje år. Ett bråck uppstår när organ, exempelvis tarmar, pressas ut genom en försvagad del av bukväggen. Vissa personer föds med naturligt svaga bukväggar, men ansträngning vid tunga lyft, kraftig hosta eller övervikt kan också ligga bakom.
Av alla bukväggsbråck är ljumskbråcket det allra vanligaste, enligt eMedicineHealth. Det orsakas av en svag punkt i bukväggen, antingen medfödd eller till följd av operation, övervikt, ansträngning eller andra aktiviteter som skapar tryck i buken. Män drabbas oftare än kvinnor. Det mest tydliga tecknet är en utbuktning i ljumsken. Går utbuktningen att trycka tillbaka är den ofta smärtfri. Kan den inte tryckas tillbaka kan bråcket ge förstoppning, illamående och smärta.
Ett hiatusbråck uppstår när öppningen där matstrupen möter magsäcken är större än normalt, vilket gör att en del av magsäcken kan glida upp genom mellangärdet och in i bröstkorgen. Trots att det låter obehagligt är de flesta hiatusbråck helt symtomfria. Uppstår dock besvär är halsbränna och att maten kommer upp igen (uppstötningar) de vanligaste tecknen. Båda dessa symtom är tecken på gastroesofageal refluxsjukdom (GERD), som orsakas av bråcket.
Ett femoralbråck visar sig som en knöl på långets övre framsida. Det förekommer oftast hos kvinnor och kan ge smärta i ljumsken när man böjer sig eller lyfter något. Om ett femoralbråck fastnar – så kallad inkarceration eller strangulation – kan du känna illamående eller smärta. Ett strangulerat femoralbråck måste behandlas snabbt, eftersom det kan stoppa blodflödet och i värsta fall leda till kallbrand.
Navelbråck är vanligast hos spädbarn, men även vuxna kan drabbas. Hos barn orsakas det av att musklerna runt blodkärlen i buken inte slutit sig helt. De flesta navelbråck hos barn läker av sig själva innan ett års ålder. Finns bråcket kvar vid fyra års ålder, eller uppträder det i vuxen ålder, kan operation behövas. Ett navelbråck syns som en utbuktning som trycker ut naveln utåt. Hos bebisar blir det tydligt när barnet anstränger sig eller gråter.
Gamla operationsärr som har töjts ut kan skapa ett tunt parti i bukväggen. Tarmarna kan bukta fram genom detta tunna område och bilda ett incisionsbråck, även kallat ärrbråck. Det ser ut som en knöl kring området där ärrvävnaden tidigare läkt. Incisionsbråck är oftast smärtfria, men vid ansträngning, tunga lyft eller kraftig hosta kan de bli ömma vid beröring.
Obturatorbråcket är ovanligt och kan vara svårt att diagnostisera. Det är ett bråck som tränger ut från bäckenet mot bäckenbenet. Det förekommer oftast hos tunna kvinnor i 70–80-årsåldern. Till skillnad från andra bråcktyper ger obturatorbråcket inte den typiska yttre utbuktningen. Du kan endast känna förstoppning eller illamående, vilket gör att läkare kan ha svårt att ställa rätt diagnos.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online