Gaser och magont: orsaker, kostråd och effektiva sätt att lindra besvären

Att ha gaser i magen är helt normalt, men det kan leda till uppblåsthet och magkramper, tillsammans med ett plötsligt behov av att rapa eller släppa ut gaser via ändtarmen (flatulens). Det är inte bara obehagligt – det kan också kännas pinsamt. Släpper du gaser 10 till 20 gånger per dag finns det ingen anledning att oroa sig, eftersom detta ligger inom det normala. Har du däremot återkommande besvär med gaser och magsmärtor oftare än så kan det vara klokt att söka någon form av behandling för lindring.

Vanliga orsaker till gaser

Vissa livsmedel och drycker kan orsaka överdriven gasbildning. Här ingår sockerarter, bönor, vissa grönsaker (som kål och broccoli), laktos (mejeriprodukter), fruktos (livsmedel som lök, kronärtskockor, vete och päron), sorbitol (finns i de flesta frukter), stärkelser (som majs, pasta och potatis) samt lösliga fibrer. Lösliga fibrer bryts ner i tjocktarmen och kan bilda gaser när de bearbetas.

Andra vanliga orsaker är att man sväljer för mycket luft, biverkningar av antibiotika, förstoppning eller användning av laxermedel.

Anpassa din kost

Kostförändringar rekommenderas ofta som första steg för att undvika de livsmedel som orsakar överdriven gasbildning. Att begränsa fettrik mat kan minska uppblåstheten, vilket i sin tur innebär mindre magsmärtor. Försök att undvika livsmedel som innehåller sockerarter (laktos, fruktos och sorbitol), stärkelser och lösliga fibrer.

Det är däremot bra att äta olösliga fibrer, som finns i fullkornsvete, havregryn, vissa grönsaker (gröna bönor och bladgrönsaker) samt frön och nötter. Dessa förebygger förstoppning utan att orsaka överdrivna gaser. Kom ihåg att alla inte reagerar på samma livsmedel – ta reda på vilka som skapar problem just för dig och undvik dem.

Läkemedel som kan hjälpa

Receptfria preparat kan underlätta matsmältningen av gasbildande livsmedel. Exempel är Dairy Ease och Lactaid för dig som är laktosintolerant, samt Beano, som hjälper kroppen att bryta ner grönsaker och bönor. En kopp pepparmyntste kan ibland också ge viss lindring.

Fortsätter besvären trots kostomläggning kan din läkare förskriva läkemedel mot symtomen, särskilt om de beror på en tarmsjukdom.

Livsstilsförändringar som gör skillnad

• Ät flera mindre måltider fördelade över dagen istället för några få stora.
• Ta dig tid vid måltiderna och tugga varje tugga noggrant.
• Undvik sugrör, tuggummi och hårda godisar, eftersom allt detta leder till att du sväljer mer luft.
• Sluta röka – cigarettrökning ökar även den mängden luft du sväljer.
• Ät inte när du är stressad eller har bråttom, då risken för matsmältningsbesvär ökar.
• Rör på dig regelbundet, eftersom motion kan lindra många av symtomen.

När bör du kontakta läkare?

Magsmärtor och gaser kan i vissa fall vara tecken på en inflammatorisk tarmsjukdom, såsom kolit eller Crohns sjukdom. Ett annat möjligt tillstånd är gastroesofageal refluxsjukdom (GERD), där magsyra rinner tillbaka från magsäcken upp i matstrupen. Även magsår kan orsaka liknande symtom.

Upplever du kroniska besvär med gaser, smärta och uppblåsthet bör du kontakta din läkare för en korrekt diagnos och rätt behandling.