Crohns sjukdom är en kronisk inflammatorisk sjukdom i matsmältningskanalen. Den debuterar oftast hos vuxna i 20–30-årsåldern, men cirka 30 procent av alla som har sjukdomen insjuknade redan före 20 års ålder. Hos barn påverkar sjukdomen kroppen på ett annat sätt än hos vuxna, bland annat eftersom den kan störa tillväxt och utveckling. Att lära sig mer om sjukdomen kan hjälpa dig att upptäcka symtomen i tid – hos dig själv eller hos ditt barn.
Crohns sjukdom drabbar matsmältningssystemet, främst tarmarna. Sjukdomen är kronisk, vilket innebär att den som en gång insjuknar lever med den resten av livet. Inflammationen kan orsaka sår och onormala blödningar i mage eller tarm. Olika former av sjukdomen benämns efter vilket område i matsmältningskanalen som är inflammerat – till exempel tunntarm, tjocktarm eller ändtarm.
Symtomen kommer ofta i skov, det vill säga att de periodvis förvärras och sedan lägger av. Det går inte att förutsäga om eller när besvären kommer tillbaka, vilket gör sjukdomen särskilt utmanande att leva med.
Den exakta orsaken till Crohns sjukdom är fortfarande okänd, men forskningen har lett fram till flera välgrundade hypoteser. En starkt vedertagen teori är att sjukdomen beror på att immunsystemet reagerar onormalt på en infektion och då angriper kroppens egen tarmslemhinna. Även ärftliga faktorer tros spela roll – studier visar att risken att insjukna är högre om en nära anhörig har sjukdomen. Forskning kring samspelet mellan gener, immunförsvar och miljöfaktorer pågår fortfarande.
Symtomen på Crohns sjukdom hos barn varierar beroende på var i matsmältningssystemet inflammationen sitter och hur allvarlig sjukdomen är. Vanliga tecken inkluderar:
Besvären kan gå i remission när som helst, men kan också återkomma helt utan förvarning. Kontakta alltid vården om ditt barn har långvariga magbesvär eller blod i avföringen.
Flera komplikationer kan uppstå hos barn med Crohns sjukdom. Minskad aptit och nedsatt förmåga att ta upp näring från maten kan leda till undernäring. Blodbrist (anemi) är också vanligt, dels på grund av blödningarna, dels för att järnet inte absorberas tillräckligt effektivt.
Barn har dessutom särskilda risker eftersom sjukdomen kan försena puberteten, hämma längdtillväxten och försvaga skelettet. Detta kan göra att barnet blir mindre fysiskt aktivt eller har svårt att delta i idrott och lek. Även de psykiska påfrestningarna är betydelsefulla – att inte förstå varför man mår dåligt, eller att känna sig annorlunda jämfört med kamrater, kan vara tungt för ett barn. Stöd från familj, vårdpersonal och ibland en psykolog kan därför vara en viktig del av vården.
Utredningen börjar oftast med en fysisk undersökning där läkaren dokumenterar barnets symtom, tillväxt och allmänna utveckling. Blodprover och avföringsprov används för att leta efter tecken på inflammation och blodbrist. För att bedöma hur omfattande inflammationen är kan kontrastundersökningar med barium göras – barnet får då dricka en chalkyartad vit vätska innan röntgenbilder av tarmarna tas. Idag används även koloskopi med vävnadsprov (biopsier) och magnetkameraundersökning allt oftare för att få en mer exakt bild av tarmslemhinnan.
Eftersom orsaken till Crohns sjukdom inte är känd finns det för närvarande ingen botande behandling. Däremot finns flera behandlingsmetoder som effektivt kan lindra symtomen och hålla sjukdomen i remission. Vilken behandling som passar bäst beror på var inflammationen sitter, hur svåra symtomen är och hur barnets kropp svarar på olika läkemedel.
Vanliga behandlingsformer inkluderar:
Målet med behandlingen är alltid att ge barnet så normal en vardag som möjligt, främja en god tillväxt och hålla sjukdomen i vila så länge som möjligt. Med rätt behandling och regelbunden uppföljning kan de flesta barn med Crohns sjukdom leva ett aktivt och gott liv.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online