1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Typer av magbakterier – nyttiga och skadliga mikroorganismer i magen

Mot vad många tror är bakterier våra vänner – större delen av tiden. Den mänskliga kroppen är fylld med bakteriella organismer och är helt beroende av dem för att fungera. Faktum är att många matsmältningsproblem snarare beror på en brist på dessa organismer än på deras närvaro. Även om vissa mindre vänliga bakterier kan orsaka betydande obehag, utgör de bara en liten del av helheten.

Identifiering

Forskare uppskattar att så många som 500 till 1 000 olika bakteriearter lever i den mänskliga kroppen. Dessa är mikroskopiskt små, encelliga organismer som tillsammans utgör den så kallade humana floran. De flesta av dem är nödvändiga för att kroppen ska fungera normalt. De behöver inte syre för att överleva utan trivs istället i varma och fuktiga miljöer. De bakterier som orsakar sjukdom klassificeras som patogena och representerar endast en liten procentandel av det totala antalet. Bakteriefloran finns framför allt på huden, i munnen, i tarmarna och i magsäcken.

Magsäckens unika miljö

Magsäcken spelar en aktiv roll i matsmältningen. För att kunna bryta ner all mat vi äter krävs en hög syrakoncentration. Saltsyra och matsmältningsenzymer, så kallade peptidaser, utför det mesta av arbetet när födan passerar genom magsäcken. För att skydda sig mot den starka syran utsöndrar magsäcksslemhinnan regelbundet ett tjockt slemlager. Dessa kemiska processer gör magsäcken till en ganska ogästvänlig miljö för de flesta mikroorganismer. En bakterie som klarar sig där är antingen menad att finnas på plats, eller har utvecklat en metod för att skydda sig själv. Bakterier når magsäcken via maten vi äter, vattnet vi dricker, huden, luften eller uppifrån matsmältningskanalen.

Varning för skadliga bakterier

Vissa magbakterier är skadliga och kan leda till allvarligare sjukdomar. En av de vanligaste är Helicobacter pylori (H. pylori), en spiralformad bakterie som förekommer hos cirka 20 procent av alla under 40 år – en siffra som stiger till 50 procent bland personer över 60. Denna organism tar sig in i det skyddande slemlagret som täcker magsäcksväggarna och blir därigenom skyddad från magsyran. Bakterien producerar även ureasenzym som ytterligare sänker syranivån i magsäcken.

H. pylori är känd för att orsaka inflammation i magsäcksslemhinnan och kan i vissa fall leda till infektion. Lämnas den obehandlad kan besvär som dyspepsi, magsår och gastrit utvecklas. Det är dock viktigt att komma ihåg att inte alla bärare av bakterien insjuknar – en persons allmänna hälsa, typen av H. pylori och andra faktorer avgör vilka effekter organismen får. Andra patogena bakterietyper som kan drabba mag-tarmkanalen är salmonella, shigella och E. coli.

Nyttiga bakteriers fördelar

Magbakterier som främjar matsmältningens hälsa och funktion kallas nyttiga organismer. De hjälper till att omvandla vitaminer och mineraler till ämnen som kroppen kan ta upp och använda. Genom jäsning bidrar de också till nedbrytningen av komplexa kolhydrater. Nyttiga bakterier lever i kolonier och kan hämma tillväxten av de flesta patogena organismer som försöker etablera sig i systemet. Deras kemiska aktivitet hjälper dessutom till att upprätthålla de pH-nivåer som behövs i magsäckens miljö.

Bland de mest kända nyttiga bakteriearterna finns laktobaciller, veillonella och bifidobakterier. Vissa kosttillskott, så kallade probiotika, består just av sådana nyttiga bakteriekulturer. Probiotika används ofta vid laktosintolerans, diarré och mag-tarminfektioner.

Förebyggande åtgärder och behandling

Vanliga magproblem som halsbränna, sura uppstötningar, illamående, kräkningar, uppblåsthet och diarré orsakas oftast av skadliga magbakterier eller av en brist på nyttig flora i matsmältningskanalen. Vid halsbränna och matsmältningsbesvär kan probiotiska tillskott eller livsmedel som innehåller yoghurtkulturer hjälpa till att lindra symtomen. Illamående, kräkningar, uppblåsthet och diarré är däremot ofta tecken på att en skadlig organisme tagit sig in i kroppen – antingen för att bakterien är särskilt aggressiv eller för att den nyttiga floran är försvagad.

Antibiotika kan användas för att behandla patogena bakterier, beroende på symtomens svårighetsgrad. Kvarstår besvären längre tid bör du alltid kontakta vården för en korrekt diagnos och rätt behandling.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online