Vid en endoskopi använder läkaren en liten kamera monterad på änden av en lång, flexibel slang som förs ner genom halsen till matstrupen, magsäcken och början av tunntarmen. Med hjälp av kameran kan läkaren visuellt granska det övre matsmältningssystemet och leta efter problem som polyper, tumörer, främmande föremål eller orsaken bakom olika symtom. Undersökningen, som även kallas EGD eller gastrokopi, kan utföras på sjukhus som en poliklinisk åtgärd eller på en läkarmottagning.
En endoskopi hjälper till att identifiera mag-tarmproblem som blödningar samt orsakerna bakom besvär som återkommande kräkningar, illamående och buksmärtor. Under undersökningen kan läkaren dessutom ta vävnadsprov (biopsi) från misstänkta områden, avlägsna polyper och behandla vissa tillstånd direkt. Föremål som fastnat i den övre delen av matsmältningskanalen kan också tas bort under ingreppet. Endoskopi används ofta även som uppföljning för att kontrollera resultatet av tidigare operationer och behandlingar.
Innan en endoskopi ska du inte äta eller dricka på 6–8 timmar, eftersom magsäcken behöver vara tom för att ge läkaren god insyn. Om du tar vissa läkemedel, särskilt blodförtunnande, kan du behöva pausa dem – följ alltid din läkares anvisningar noggrant. Diabetiker får särskilda råd gällande insulininjektioner inför undersökningen.
Strax före ingreppet får du ett lugnande medel samt smärtlindring. Vissa läkare sprayar även halsen med ett bedövningsmedel. Många patienter sover faktiskt igenom hela proceduren. Själva endoskopin tar sällan längre tid än 20 minuter. Därefter måste någon köra dig hem, och det rekommenderas att en närstående stannar hos dig resten av dagen i händelse av komplikationer.
Under undersökningen ligger patienten på vänster sida på ett undersökningsbord. Ofta kopplas monitorer till som övervakar andning, puls och blodtryck. Lugnande medicin ges vanligtvis via en venflon i armen. En plastbit skyddar både endoskopet och tänderna.
Slangen förs ner i halsen, och läkaren ber patienten svälja medan den glider ner. Det är smärtfritt, men patienten kan inte tala under tiden. Ibland pumpas luft varsamt in i matstrupen för att vidga matsmältningskanalen och ge bättre sikt. Läkaren följer bilderna från kameran på en skärm och letar efter avvikelser. Eventuella åtgärder, som att ta en biopsi, utförs vid behov innan slangen tas ut. Därefter vilar patienten i en uppvakningsavdelning tills lugnandet har släppt.
Beroende på varför endoskopin gjordes kan patienten få resultaten direkt. Om ett vävnadsprov togs måste man dock vänta på labbsvaret. Vanliga biverkningar är uppblåsthet och mer gaser än vanligt, men dessa besvär brukar gå över inom en dag eller två. Det kan också finnas lite blod i saliven och en ömhet i halsen, men även detta läker snabbt.
Alla medicinska ingrepp medför vissa risker, och endoskopi är inget undantag. Det finns en liten risk för kraftig blödning om en bit vävnad tas för biopsi. Infektioner är ovanliga men möjliga, och om endoskopet skulle skapa en reva i matstrupen eller magsäcken kan kirurgisk reparation bli nödvändig. Din läkare kommer att be dig hålla utkik efter varningstecken som blod i avföringen, hög feber, andningsbesvär och buksmärtor, vilka kan tyda på en komplikation.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online