När maten passerar in i matstrupen utsätts den direkt för en serie ofrivilliga muskelkontraktioner som kallas peristaltik. Dessa vågliknande sammandragningar driver matbolusen nedåt mot magsäcken. Det är viktigt att förstå att ingen tuggning eller ytterligare fysisk nedbrytning sker under denna resa – matstrupens uppgift är enbart att transportera maten säkert framåt.
Peristaltiken styrs av en noggrant samordnad rörelse hos den glatta muskulaturen, som ligger organiserad i två lager längs matstrupens väggar: ett cirkulärt och ett längsgående. De cirkulära musklerna drar ihop sig bakom matbolusen och skapar ett högtrycksområde som pressar maten framåt. Samtidigt slappnar de längsgående musklerna av framför bolusen och bildar ett lågtrycksområde, vilket gör att maten kan glida vidare med minimal motstånd.
Till skillnad från munhålan, där maten bryts ner fysiskt genom tuggning, och magsäcken, där den kemiska digestionen inleds, fungerar matstrupen uteslutande som en muskulär transportväg. Inga matsmältningsenzymer eller andra kemiska ämnen produceras i matstrupen som skulle kunna förändra matens sammansättning. Maten genomgår därför inga betydande kemiska eller mekaniska förändringar under sin färd genom matstrupen.
När matbolusen slutligen når den nedre matstrupsfinktern (LES) – en ringformad muskel vid övergången mellan matstrupen och magsäcken – slappnar den av så att maten kan passera in i magsäcken. Direkt därefter drar sig sfinktern samman igen för att förhindra att surt maginnehåll rinner tillbaka upp i matstrupen. På detta sätt upprätthålls en envägsrörelse av maten genom hela matsmältningssystemet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online