Den första delen av tunntarmen kallas tolfingertarmen (duodenum). Här startar den kemiska matsmältningen på allvar, och en stor del av näringsämnena bryts ner och förbereds för upptag i kroppen. Tolfingertarmen är ett C-formigt organ som är cirka 25 centimeter långt.
Organet börjar vid pylorus, en ringformig muskel som reglerar passagen av föda från magsäcken in i tolfingertarmen. Det slutar vid det så kallade Treitz' ligament, en veck i bukhinnan som fäster tunntarmens fortsättning, jejunum och ileum, vid tolfingertarmen.
Tolfingertarmens insida är klädd med en slemhinna som innehåller otaliga villier och mikrovillier. Villierna är små, fingerlika utskott som ökar tarmens yta avsevärt och underlättar upptaget av näringsämnen. Mikrovillierna är ännu mindre utskott som täcker villierna och bidrar ytterligare till ett effektivt näringsupptag.
I tolfingertarmen finns flera körtlar som utsöndrar matsmältningsenzymer och slem. De viktigaste enzymerna är:
Förutom enzymerna utsöndras även slem – ett halkaktigt skyddande lager som skyddar tarmslemhinnan från magsäckens sura innehåll.
Tolfingertarmen blandar den uppätna maten med de utsöndrade enzymerna och slemsubstansen. Blandningen knådhas och förs vidare genom peristaltik, alltså en serie ofrivilliga muskelkontraktioner som driver innehållet framåt genom tarmen.
Det färdigsmälta födoämnet tas sedan upp i blodet via villierna och mikrovillierna. De upptagna näringsämnena transporteras därefter till levern, där de antingen används för att ge kroppen energi eller lagras för senare behov.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online