1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Tunntarmens motilitet: Peristaltik och segmentering vid matsmältning

Tunntarmen använder två primära motoriska mönster för att blanda kym med matsmältningssekretioner och driva innehållet aboralt:

1. Segmentering (Blandning)

  • Lokaliserade, rytmiska kontraktioner av cirkulärmuskulaturen med intervall längs tarmen.
  • Rör runt kym fram och tillbaka, maximerar kontakt med borstkantens enzymer och absorptionsmukosa.
  • Frekvens: 12–16/min i duodenum, 8–12/min i ileum (styrd av grundläggande elektrisk rytm).

2. Peristaltik (Transport)

  • Koordinerad våg: cirkulärmuskelkontraktion bakom bolus + longitudinell muskelkontraktion framför → framåtriktad rörelse.
  • Kort sträcka (några cm) i mätt tillstånd; migrerar distal.
  • Migrerande motorkomplex (MMC) i fastetillstånd: Fas III (starka peristaltiska vågor var 90–120 min) rensar restprodukter/bakterier.

Neural & Hormonell kontroll

  • Enteriskt nervesystem (ENS): Myenteriskt plexus (Auerbach) orkestrerar mönster; submuköst plexus (Meissner) reglerar sekretion/blodflöde.
  • Autonom modulering: Parasympatisk (vagus) förstärker; sympatisk hämmar.
  • Hormoner: CCK, secretin, motilin (MMC), gastrin, serotonin (5-HT).

Klinisk relevans

  • Ileus/post-op: frånvarande motilitet → distension, illamående.
  • SIBO: nedsatt MMC → bakteriell överväxt.
  • Diabetisk gastroenteropati: autonom neuropati → dysmotilitet.
  • Prokinetika (metoklopramid, erythromycin, prukaloprid) förbättrar motilitet.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online