Ulcerös kolit (UC) är en kronisk inflammatorisk tarmsjukdom som orsakar sår och inflammation i tjocktarmen och ändtarmen.
Symtomen förvärras oftast gradvis över tid, men många upplever perioder med få eller inga besvär alls – så kallad remission.
Skov utlöses ofta av läkemedelsförändringar, stress, kost eller andra faktorer. Att identifiera din utlösande faktor och åtgärda den är grunden för en effektiv sjukdomskontroll.
Ett skov är en akut försämring av tarminflammationen. Skoven kan inträffa med veckors, månaders eller till och med års mellanrum och variera från milda till mycket svåra.
Både regelbunden medicinering och livsstilsval – framför allt kost och stresshantering – påverkar hur ofta skoven kommer. Genom att ta dina ordinerade läkemedel konsekvent, äta balanserade måltider och undvika kända triggers minskar du risken för nya skov.
Hur svåra symtomen blir beror på hur omfattande inflammationen är. Vanliga tecken på ett skov är:
Vissa drabbade får också ledvärk, irriterade ögon eller sår i munnen.
Ett skov kan pågå från några dagar upp till flera månader. Längden varierar kraftigt från person till person och beror på hur väl sjukdomen är under kontroll. Din gastroenterolog arbetar tillsammans med dig för att behandla varje skov och strävar efter långsiktig kontroll av sjukdomen.
Crohns & Colitis Foundation rekommenderar att du väntar tills sjukdomen har varit i remission i minst tre månader innan du försöker bli gravid.
Att bli gravid under ett aktivt skov kan öka graviditetsrelaterade besvär samt risken för missfall, för tidig födsel, låg födelsevikt och komplikationer under förlossningen.
De flesta UC-läkemedel bedöms vara säkra under graviditet, men alla ändringar bör diskuteras med din läkare långt före planerad befruktning.
Regelbundna kontroller är viktiga även under remission, för att följa sjukdomsaktiviteten och justera behandlingen vid behov.
När ett skov börjar ska du kontakta din läkare snabbt – det kan krävas justeringar av läkemedlen eller kompletterande behandling.
Under ett skov kan du använda mjuka våtservetter i stället för toapapper, smörja in huden med ett skyddande preparat på kvällen och överväga paracetamol mot smärta – alltid efter samråd med vården.
Att förstå och undvika sina personliga triggers kan dramatiskt minska antalet skov.
Utlösande faktorer ser olika ut för olika personer. Vanliga bovar är:
Även när ingen tydlig trigger syns hjälper medvetenheten dig att agera proaktivt.
En individanpassad kostplan, framtagen tillsammans med en dietist, kan lindra symtomen samtidigt som den säkerställer att du får i dig tillräckligt med näring.
Vid svåra skov kan näringsupptaget försämras. Enteral näring – en flytande näringslösning som ges via sond – kan ge viktiga kalorier och främja läkning. Forskningen kring flytande kost vid UC är dock begränsad; största delen av evidensen kommer från studier på Crohns sjukdom.
Inget enskilt livsmedel botar UC, men en balanserad kost stödjer den allmänna hälsan. Kokta frukter och grönsaker tolereras oftast bättre än råa, fiberrika varianter. Sikta på små, frekventa måltider och drick gott om vätska.
Om laboratorieprov visar näringsbrister kan din läkare rekommendera kosttillskott.
Toleransen varierar mellan individer, men många patienter mår bättre av att minska:
En matdagbok är ett värdefullt verktyg för att identifiera dina personliga triggers.
Sex huvudgrupper av läkemedel används för att kontrollera UC:
Receptfritt paracetamol kan lindra smärta, men undvik NSAID-preparat som ibuprofen, naproxen och acetylsalicylsyra (aspirin), eftersom de kan förvärra UC.
Berätta alltid för ditt vårdteam om kosttillskott, naturläkemedel eller andra läkemedel du använder.
Stressreducerande metoder – mindfulness, yoga eller samtalsterapi – kan minska risken för skov.
Probiotika i kombination med 5-ASA har kopplats till högre remissionsfrekvens i en forskningsöversikt från 2019, vilket tyder på en koppling till tarmfloran – men mer forskning behövs.
Kurkumin (den aktiva beståndsdelen i gurkmeja) förbättrade symtomen i en studie från 2020, vilket indikerar en potentiell nytta som komplementär behandling.
Kirurgi blir nödvändig vid tarmcancer, livshotande komplikationer eller oacceptabla biverkningar av läkemedlen.
Standardoperationen, en proktokolektomi, innebär att tjocktarmen och ändtarmen tas bort. Rekonstruktionen görs antingen som en ileostomi (extern påse) eller en ileoanal reservoar (intern påse).
Potentiella problem efter operationen är bland annat ökad avföringsfrekvens och irritation i påsen.
Sök omedelbart vård om du upplever:
Ändra eller avsluta aldrig ordinerade läkemedel utan att först rådfråga din läkare.
Typiska besvär är magkramper, trötthet, feber och ibland ledvärk, irriterade ögon eller sår i munnen.
Paracetamol är det rekommenderade receptfria smärtlindraren; NSAID-preparat bör undvikas.
I extrema fall kan patienter ha fler än tio blodiga tarmtömningar per dag, hög feber, snabb hjärtrytm och kraftig anemi – ett tillstånd som ofta kräver sjukhusvård. Även om det inte finns något botemedel kan rätt medicinsk behandling, en hälsosam livsstil och noggrann efterlevnad av medicineringen hålla många personer i remission i månader eller år.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online