
Metabola syndromet, ofta kallat "syndrom X", är en av de viktigaste riskfaktorerna för hjärtstillestånd och hjärtsvikt. Att utföra arbetsprov på personer med metabola syndromet kan vara en känslig uppgift, eftersom man inte vill överbelasta ett hjärt-kärlsystem som redan är extra utsatt för sjukdom. I dessa fall kan submaximala arbetsprov erbjuda ett tryggt alternativ som är utformat för att skydda patientens hälsa.
Metabola syndromet är den officiella diagnosen för en patient som lider av en kombination av följande tre tillstånd: prediabetes (kraftig insulinresistens), hypertension (högt blodtryck) och förhöjda kolesterolvärden. Syndromet kan i förlängningen leda till stroke, fullutvecklad typ 2-diabetes eller kranskärlssjukdom. De vanligaste orsakerna är en ohälsosam kost och brist på fysisk aktivitet, vilket gör att livsstilsförändringar spelar en central roll i både förebyggande och behandlande arbete.
Enligt experter är den allmänt accepterade behandlingsstrategin att åtgärda de underliggande hälsotillstånd som orsakar syndromet. Om individen exempelvis har en mycket dålig kost och lider av fetma är normalisering av vikt och matvanor det första steget mot att besegra metabola syndromet. På samma sätt kan regelbunden träning och uppföljande konditionstestning hjälpa patienter som undviker fysisk aktivitet att successivt förbättra sin hälsa.
Enligt en artikel av Elizabeth Dean, publicerad i augustiupplagan 2000 av tidskriften Physical Therapy, är submaximala arbetsprov den vedertagna metoden för att mäta den totala aeroba kapaciteten. Testet utförs genom att individen genomför en serie kardiovaskulära moment – vanligtvis promenad eller lätt joggning på löpband – medan syreupptagningsförmågan mäts. Om den maximala syremängden som används under testet minskar över tid har konditionen förbättrats, eftersom kroppen då blir mer effektiv i sitt syreutnyttjande.
Den främsta användningen av submaximala arbetsprov är för individer som inte är i toppform, där ett maximalt arbetsprov (att anstränga sig till maxgränsen) skulle utgöra en hälsorisk. Detta gör metoden till ett idealiskt verktyg för att utvärdera personer med metabola syndromet, eftersom deras nedsatta fysiska tillstånd gör traditionell maximal testning både opraktisk och osäker. Genom att hålla belastningen under maxnivån får vårdpersonal ändå värdefull data om patientens kondition utan att utsätta hjärtat för onödiga påfrestningar.
Kom ihåg att det bästa sättet att genomföra submaximala arbetsprov är under överinseende av läkare eller annan kvalificerad hälso- och sjukvårdspersonal. Du kan dock göra ett eget förenklat konditionstest på ditt gym. Utför 20 till 30 minuter aerob aktivitet med måttlig intensitet, till exempel rask promenad, och bedöm sedan träningsens svårighetsgrad mentalt på en skala från ett till tio. Upprepa testet under samma förhållanden om en månad eller två – upplever du då att träningen känns lättare har din kondition sannolikt förbättrats. Kontakta alltid din läkare innan du påbörjar ett nytt träningsprogram om du har metabola syndromet eller andra kardiovaskulära riskfaktorer.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online