1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Vad är laktosmalabsorption?

Laktosmalabsorption innebär att kroppen inte producerar tillräckligt mycket av enzymet laktas, som behövs för att smälta mjölksockret laktos. Laktas bildas av celler i tunntarmens slemskikt och har till uppgift att dela laktos i sina två beståndsdelar, glukos och galaktos, som sedan kan tas upp i kroppen.

Utan tillräckliga mängder laktas passerar laktosen obehandlad vidare genom mag-tarmkanalen, där den jäser i tjocktarmen. Det kan ge upphov till en rad olika besvär:

  • Diarré
  • Buksmärtor
  • Uppblåsthet
  • Gasbildning och flatulens
  • Illamående
  • Kräkningar

Ett vanligt tillstånd världen över

Laktosmalabsorption är mycket vanligt och drabbar upp till 75 procent av världens befolkning. Tillståndet är mest utbrett bland personer med afrikansk, asiatisk eller latinamerikansk bakgrund, medan det är ovanligare hos människor med nordeuropeiskt ursprung.

Förekomsten ökar dessutom med åldern, eftersom kroppens naturliga produktion av laktas successivt minskar från barndomen och upp i vuxen ålder. Många märker därför inte av sina besvär förrän i vuxen ålder.

Olika former av laktosmalabsorption

Det finns huvudsakligen tre typer:

  • Primär laktosmalabsorption – den vanligaste formen, där laktasproduktionen naturligt minskar med åldern.
  • Sekundär laktosmalabsorption – uppstår när tarmslemhinnan skadas, till exempel vid mag-tarminfektioner, celiaki eller inflammatorisk tarmsjukdom. Den kan ofta bli bättre när den underliggande sjukdomen behandlas.
  • Kongenital laktasbrist – en mycket sällsynt, medfödd form där barnet redan från födseln saknar förmåga att producera laktas.

Diagnos och behandling

Laktosmalabsorption kan diagnostiseras med enkla metoder, exempelvis ett väteandningstest, ett blodprov eller ett avföringsprov. Vid misstanke om besvär i samband med mjölkprodukter är det bra att kontakta vården för en korrekt utredning.

Behandlingen består i de flesta fall av att undvika eller begränsa intaget av livsmedel som innehåller laktos, såsom mjölk, grädde och vissa mejeriprodukter. Många tål dock mindre mängder laktos, särskilt i kombination med annan mat, och fermenterade produkter som hårdost och fil innehåller ofta så lite laktos att de kan ätas utan problem.

I vissa situationer kan även kosttillskott med laktasenzym tas i samband med måltider för att hjälpa kroppen att bryta ner laktosen. För den som behöver minska på mjölkprodukterna är det klokt att se till att få i sig kalcium och D-vitamin från andra källor, till exempel berikade växtbaserade drycker, fisk, gröna grönsaker eller kosttillskott vid behov.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online