Nelson-Somogyi-metoden är en kolorimetrisk analysmetod som används för att bestämma koncentrationen av glukos i blod eller andra biologiska vätskor. Metoden utvecklades under 1940-talet av Michael Somogyi och Norton Nelson och var under lång tid en av de mest använda laboratoriemetoderna för blodsockerbestämning.
Grundprincipen är att glukos reducerar tvåvärda kopparjoner (Cu²⁺) till envärda kopparjoner (Cu⁺). Mängden bildade Cu⁺-joner är proportionell mot glukoshalten i provet och kan därefter mätas genom att ett blåfärgat kompleks bildas med arsenomolybdat.
Metoden bygger på följande kemiska reaktioner:
1. Glukos + Cu²⁺ → Glukonsyra + Cu⁺
2. Cu⁺ + Arsenomolybdat → Arsenomolybdat-Cu⁺-komplex (blå färg)
Den blå färgens intensitet motsvarar mängden glukos i provet och mäts med hjälp av en spektrofotometer.
1. Tillsätt 1 ml blod eller annan biologisk vätska i ett provrör.
2. Lägg till 5 ml Nelson-Somogyi-reagens, en blandning av kopparsulfat, natriumkarbonat och natriumarsenat.
3. Blanda noggrant och värmebehandla provet i ett kokande vattenbad i 15 minuter.
4. Låt provet svalna till rumstemperatur och tillsätt 1 ml arsenomolybdatreagens, bestående av ammoniummolybdat, svavelsyra och natriumarsenit.
5. Blanda väl och låt lösningen stå i 10 minuter så att färgkomplexet hunnit utvecklas helt.
6. Mät absorbansen vid våglängden 540 nm med en spektrofotometer.
Glukoshalten beräknas genom att jämföra provets absorbans med en kalibreringskurva framtagen från standardlösningar med känd glukoskoncentration. En förenklad beräkningsmodell ser ut som följer:
Glukoskoncentration (mg/dl) = Absorbans × faktor från standardkurvan
Normalvärdet för blodsocker hos vuxna ligger vanligtvis mellan 70 och 110 mg/dl, vilket motsvarar cirka 3,9–6,1 mmol/l. Värden över detta intervall kan tyda på nedsatt glukostolerans eller diabetes, medan låga värden kan indikera hypoglykemi.
Nelson-Somogyi-metoden har varit en enkel och pålitlig metod för bestämning av blodglukos och har spelat en viktig roll i diagnos och uppföljning av diabetes mellitus samt andra tillstånd som påverkar kolhydratomsättningen. Metoden är specifik för reducerande sockerarter och ger god reproducerbarhet när den utförs korrekt.
I dagens moderna sjukvårdslaboratorier har metoden i stor utsträckning ersatts av enzymatiska tekniker, exempelvis glukoxidas- och hexokinasmetoder, som är snabbare, säkrare att hantera och inte kräver användning av arsenikföreningar. Trots detta har Nelson-Somogyi-metoden stort historiskt och pedagogiskt värde inom biokemi och klinisk kemi.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online