Varje år drabbas över 26 miljoner människor i USA av migrän. Förr trodde man att migrän orsakades av onda andar som samlats i hjärnan, och de botemedel som praktiserades sträckte sig från att borra hål i skallen till att stoppa vitlöksklyftor i snitt vid patientens tinningar. Tack vare decennier av vetenskapliga framsteg vet forskare och läkare idag att migrän är en neurologisk störning utan känd orsak eller botemedel – även om hundratals olika behandlingar förskrivs dagligen. En av dessa behandlingsformer bygger på alfavågor.
Den österrikiske psykiatern Hans Berger upptäckte existensen av elektriska vågor i hjärnan år 1908. Eftersom de var de första elektriska vågor som någonsin upptäckts i hjärnan valde Berger att kalla dem just "alfa"-vågor. Efter sin upptäckt utvecklade han elektroencefalografen (EEG) – en apparat som förstärker, registrerar och ritar upp hjärnans elektriska aktivitet. Under 1940-talet gjorde parapsykologen Jose Silva från Laredo i Texas en viktig observation: människor kan lära sig att själva kontrollera nivån på sina hjärnvågor.
Pågående studier har visat att stimulering med alfavågor aktiverar särskilda grupper av nervceller i hjärnstammen, vilket får dem att producera signalsubstanserna serotonin och acetylkolin. Denna kemiska produktion utlöser en kedjereaktion som inducerar ytterligare kemisk aktivitet i närliggande nervceller, vilken sedan via nervbanor sprids vidare till nervceller längre bort i kroppen. Genom att förändra den elektriska och kemiska aktiviteten i vissa nerver i hjärnstammen verkar behandlingen förstärka aktiviteten i vissa neurologiska system samtidigt som aktiviteten i andra minskar. Denna modulering sker till följd av ett specifikt elektriskt aktivitetsmönster i hjärnan som kallas alfaläge.
Alfaläget definieras av frekvensen på de elektriska svängningarna i hjärnan. Betaläget – det normala vakna tillståndet – ligger på 13 till 30 cykler per sekund, medan alfaläget saktar ner hjärnvågorna till mellan 8 och 12 cykler per sekund. Alfaläget är ett intensivt behagligt och avslappnat medvetandetillstånd som spelar en central roll för stressreduktion. När vi befinner oss i alfaläget är den medvetna delen av sinnet avslappnad och läkningsprocesser kan ta fart.
År 1958 började Joe Kamiya, undervisande psykolog vid University of Chicago, experimentera med hjärnvågsfrekvenser. "Nöjet i alfaläget kan bero på att det representerar något i stil med att släppa taget om sina oroligheter", förklarade Kamiya.
Enligt Mosbys medicinska uppslagsverk innebär alfabiofeedback en procedur där personen får löpande information, oftast i form av ljud, om sitt eget hjärnvågsmönster. Syftet är att öka andelen alfaaktivitet, i förväntan att detta ska leda till ett tillstånd av avslappning och fridfull vakenhet.
En alfaritm är ett mönster av jämna, regelbundna elektriska svängningar i hjärnan som normalt uppstår när en person är vaken och avslappnad. Alfarytmer som skapas genom stimulering och biofeedback åtföljs av lugn, avslappning och ökat mentalt fokus. Frekvensen ligger på 8 till 13 hertz. De neurologiska mekanismer som aktiveras under alfaläget tycks minska stress, dämpa agitation, stabilisera humöret samt reglera både smärtsignaler och smärtupplevelse – faktorer som alla hänger samman med migrän.
Redan en enskild behandling med alfarytm kan ge positiva resultat, och upprepade sessioner har visat ökad styrka och längre varaktighet hos effekterna. I vissa fall har resultaten till och med blivit permanenta och stabila.
Under behandlingen appliceras svag ström via elektroder som kläms fast vid öronsnibbarna, och behandlingen ges efter behov. I kombination med biofeedback lär sig patienten styra sin egen alfaritm genom att reagera på datorgenererade signaler, exempelvis klockor eller musik. Forskningen kring fördelarna med alfastimulering och biofeedback för patienter som lider av smärta, ångest, depression och sömnstörningar – tillstånd som ofta följer med migrän – fortsätter att bedrivas världen över.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online