Migrän är neurologiska syndrom som orsakar kraftiga huvudvärkar. Dessa huvudvärkar beror på en förändrad kroppslig perception, vilket resulterar i pulserande smärta, känslighet för ljus och ljud samt illamående. Neurologer kan hjälpa till att diagnostisera och behandla migrän tack vare sin professionella kunskap om neurologiska funktioner. Om du lider av återkommande huvudvärkar bör du uppsöka en neurolog för att få en korrekt diagnos – huvudvärken kan vara migrän, men den kan också bero på något annat, exempelvis bihålehuvudvärk eller ett allvarligare tillstånd.
Migränsymtom delas in i fyra olika faser. Den första fasen kallas prodromfasen och uppstår dagar före migränattacken. Symtomen kan omfatta depression, irritabilitet, dåsighet och muskelstelhet. Den andra fasen är aurafasen, som inträffar ungefär en timme innan migränen bryter ut. Aura kan ge synstörningar i form av färgblinkar och suddig syn, stickningar eller domningar i lemmar samt yrsel. Den tredje fasen är smärtfasen – när migränen har slagit till till fullo. Typiska symtom är illamående och kräkningar, känslighet för ljus, ljud och lukt, intensiv smärta i tinningarna samt stelhet i nacken. Den fjärde och sista fasen är postdromfasen, som får den drabbade att känna sig "bakfull". Symtom inkluderar kognitiva svårigheter, depression och i vissa fall till och med eufori.
Det finns flera neurologiska teorier om hur migrän uppstår. Enligt den neurala teorin börjar migrän med en irritation i hjärnstammen. Kroppens respons blir en utspolning av kemiska ämnen i blodet, vilket orsakar inflammation i blodkärlen och därmed migränens symtom. En annan teori är den vaskulära teorin, enligt vilken blodkärlen i hjärnan expanderar på onaturligt sätt. Denna expansion leder till irritation av nervrötterna i hjärnan, vilket i sin tur utlöser migränsymtomen.
Eftersom migrän ofta kan förväxlas med klusterhuvudvärk har International Headache Society (Internationella huvudvärkssällskapet) fastställt kriterier som ligger till grund för en migrändiagnos. Kriterierna inkluderar: fem eller fler attacker med en varaktighet på 4 till 72 timmar, samt två eller fler av följande symtom: unilateralt angrepp (det vill säga att smärtan drabbar ena halvan av huvudet), pulserande smärta, måttlig till svår smärtintensitet och undvikande av dagliga aktiviteter. Dessutom krävs ett eller fler av följande: illamående och/eller kräkningar samt känslighet för ljus och ljud.
Migrän kan behandlas både med mediciner och med traditionella terapeutiska metoder. Receptfria smärtstillande medel kan lindra migränsmärtan, och vissa produkter är särskilt utvecklade för migrän, exempelvis Excedrin Migraine, Motrin Migraine och Advil Migraine. Dessa innehåller acetylsalicylsyra, paracetamol och koffein, vilket har visats hjälpa mot migränsmärta. Receptbelagda läkemedel finns också tillgängliga med ett brett spektrum av verksamma ämnen, såsom analgetika, muskelavslappnande medel samt läkemedel mot illamående och kräkningar. Patienter rekommenderas dessutom att vila i mörka, svala och tysta rum för att undvika överstimulering.
Livsstilsförändringar är den viktigaste förebyggande åtgärden mot migrän. Vissa livsmedel och vanor kan öka risken för att drabbas. Bland livsmedel som har kopplats till migrän finns gluten, MSG (natriumglutamat) samt koffein – eller abstinens efter koffeintillskott. Utlösande faktorer varierar kraftigt mellan individer. Vanliga triggers är väderförändringar, särskilt förändringar i lufttryck och hög luftfuktighet. En annan betydande utlösande faktor är sömnbrist eller en kraftig förändring i sömncykeln, till exempel vid jetlag.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online