Basilarismigrän, tidigare ofta kallad basilar artär-migrän eller migrän av basilär typ, är en ovanlig form av migrän där den drabbade upplever symtom som synstörningar, suddig syn eller tillfällig blindhet i samband med migränanfallet. Typiskt för denna migräntyp är ett kraftigt, bultande tryck i nackens underdel, och många utvecklar även svår yrsel under anfallet.
Liksom vid andra migränformer kan anfallet åtföljas av illamående, kräkningar och extrem känslighet för ljus. Eftersom symtomen kan likna dem vid allvarliga neurologiska tillstånd är korrekt diagnos och rätt behandling extra viktigt.
Eftersom en basilarismigrän kan manifestera sig på ett sätt som liknar en stroke är första steget alltid att utesluta att symtomen beror på ett slaganfall. Patienterna genomgår därför vanligtvis bilddiagnostik, exempelvis magnetresonanstomografi (MRI) eller datortomografi (CT).
Det kan även bli nödvändigt att kontrollera om blodkärlen i hjärnan är förträngda eller tilltäppta, eftersom detta kan orsaka stroke. Har personen haft krampanfall görs ofta ett EEG för att undersöka hjärnans elektriska aktivitet och funktion. När stroke eller hjärnaneurysm har uteslutits och diagnosen basilarismigrän kan ställas, påbörjas en individanpassad behandling.
Det mest förskrivna läkemedlet mot basilarismigrän är verapamil, som vanligtvis tas en eller två gånger per dag. För patienter som drabbas regelbundet – till exempel en eller två gånger i månaden – kan daglig profylaktisk behandling behövas under flera månader upp till ett år.
För den som bara får anfall sällan och sporadiskt kan det i stället vara lämpligare att behandla varje anfall med receptbelagda smärtstillande läkemedel när det uppstår. Tål patienten inte verapamil kan en betablockerare, exempelvis propranolol (Inderal), förskrivas som alternativ.
Vanliga migräner behandlas oftast annorlunda än basilarismigrän. Personer med återkommande migränanfall får normalt triptaner, exempelvis sumatriptan (Imitrex), rizatriptan (Maxalt), zolmitriptan (Zomig), frovatriptan (Frova) och naratriptan (Amerge), eller ergotamintartrat, exempelvis Wigraine och Ergomar.
Dessa läkemedel har traditionellt inte använts vid basilarismigrän, men ny forskning tyder på att de faktiskt kan vara ett användbart behandlingsalternativ. Dessutom rekommenderas personer med vanlig migrän ofta att undvika utlösande faktorer som stress, viss mat och ljusimpulser – men den strategin är tyvärr mindre effektiv för att förebygga basilarismigrän.
Kontakta sjukvården omgående om du får plötsliga synrubbningar, svår yrsel eller intensiv huvudvärk i kombination med neurologiska symtom, eftersom det kan röra sig om något mer allvarligt än migrän. En läkare kan ställa rätt diagnos och ta fram en säker och effektiv behandlingsplan.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online