Migrän är extremt smärtsamma huvudvärkar som kan orsaka intensiv, pulserande smärta i ena eller båda sidorna av huvudet. Attacken åtföljs ofta av synrubbningar med blinkande ljus, illamående och ökad känslighet för ljus och ljud. Läkemedel mot migrän brukar delas in i två huvudkategorier: läkemedel som lindrar smärtan i samband med en attack och läkemedel som syftar till att förebygga att migrän uppstår.
Triptaner är den läkemedelsklass som många använder när en migränattack bryter ut. De lindrar effektivt smärtan, hjälper mot illamående och minskar känsligheten för ljus och ljud – den så kallade aura som ofta åtföljer migrän. Det första läkemedlet i gruppen var Imitrex (sumatriptan), men även preparat som Maxalt, Amerge, Axert, Relpax och Frova har visat sig vara effektiva. Vanliga biverkningar är yrsel och illamående.
Receptfria NSAID, exempelvis Advil och Motrin (ibuprofen), räcker ofta för att dämpa en lindrigare migrän. Vid kraftigare smärta kan kombinationspreparat som innehåller acetylsalicylsyra, koffein och paracetamol vara effektivare – Excedrin Migraine är ett känt exempel. Om receptfria alternativ inte hjälper finns receptbelagda varianter av dessa smärtstillande medel. Observera att NSAID som används ofta under längre tid kan orsaka magblödning och magsår, vilket innebär att användningen bör följas upp noggrant.
Ergotamin var det populäraste valet mot migränsmärta innan triptanerna introducerades och finns fortfarande tillgängligt, även om det idag bedöms som mindre effektivt än triptaner. Vissa migränpreparat kombinerar det lugnande ämnet butalbital med paracetamol eller acetylsalicylsyra, men dessa rekommenderas endast vid svåra attacker eftersom de kan ge abstinensbesvär. Opiater används ibland när andra läkemedel inte lyckas få smärtan under kontroll. Eftersom de innehåller narkotika och är beroendeframkallande ordineras de sällan mot migrän – endast när ingen annan lösning finns. Läkemedel mot illamående används dessutom för att lindra just det symtomet.
Flera läkemedel som ursprungligen utvecklats för att behandla andra tillstånd har visat sig kunna förebygga migrän eller åtminstone minska attackernas svårighetsgrad. Betablockerare, som vanligen används mot högt blodtryck, används även mot migrän, liksom kalciumantagonister som Isoptin och Calan. Blodtryckssänkande läkemedel som Zestril och Prinivil kan också hålla migrän borta, även om medicinska experter ännu inte helt förstår varför detta fungerar. Antidepressiva som Vivactil och Pamelor har också god effekt. Depakote och Topamax, som egentligen är antiepileptiska läkemedel, kan förebygga migrän, men dosen måste hållas låg för att undvika de kraftiga biverkningar som annars kan uppstå.
Märkligt nog har man upptäckt att migrändrabbade som får Botox-injektioner av kosmetiska skäl drabbas av färre och mildare huvudvärkar. Teorin är att Botox påverkar nervsystemet på ett sätt som gör att migränattacker blir färre. Effekten ses inte hos alla patienter, men resultaten har varit tillräckligt goda för att Botox ska kunna betraktas som ett möjligt alternativ när andra förebyggande läkemedel inte fungerar.
Kom ihåg: Vilken behandling som passar bäst varierar från person till person. Rådfråga alltid läkare innan du påbörjar, byter eller avbryter någon migränbehandling.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online