
Multipel skleros (MS) är en sjukdom som aldrig går att förutsäga. Varje person upplever MS på ett helt eget sätt. Andra kan visa empati och förståelse, men ingen kan egentligen veta hur det känns – utom den som själv lever med sjukdomen.
Ett MS-skov har många namn – exacerbation, återfall, episod, attack eller flare – men allt handlar om samma sak: symptomen kommer tillbaka. Vanliga tecken på att ett skov är på väg är:
Ett skov orsakas av en inflammation i någon del av det centrala nervsystemet (CNS). För att besvären ska räknas som ett skov bör de pågå i minst 24 timmar, och det ska ha gått minst 30 dagar sedan föregående episod. För den som lever med MS dygnet runt kan tanken på att besvären bara varar ett dygn kännas som en lättnad – men verkligheten är en annan. De flesta skov varar från några dagar upp till flera veckor eller månader. Ett skov kan vara både försvagande och funktionsnedsättande och ställa tillbaka hela vardagen.
Ett skov kan antingen ge helt nya symtom eller förvärra gamla. Besvären ser dessutom olika ut från person till person – och till och med mellan olika episoder hos samma individ. Ett exempel är synnervsinflammation (optikusneurit), som beror på inflammation i synnerven och kan försämra eller i värsta fall helt blockera synförmågan.
Ett annat skov kan innebära en ihållande yrsel där omgivningen tycks snurra, problem med balansen eller en intensiv trötthet. Var och en av dessa episoder kan i sig skapa en känsla av hjälplöshet, som ibland leder till depression. Tänk då på vad som händer när flera av dem drabbar samtidigt – vilket ofta är fallet.
Utöver de äkta skoven finns så kallade pseudoskov. Ordet "pseudo" kommer från grekiskan och betyder falsk eller liknande, och begreppet kan låta negativt i dagens språkbruk. Ett pseudoskov liknar alltså ett äkta skov, men orsakar ingen ny skada på det centrala nervsystemet.
Värme och hög luftfuktighet är de vanligaste utlösande faktorerna. Andra triggers kan vara urinvägsinfektion, förkylning, en virusinfektion eller fysisk ansträngning vid träning. Ett gammalt symtom kan då komma tillbaka, men det är kortvarigt och beror på en yttre händelse som höjer kroppstemperaturen och gör att nervsignalerna till hjärnan överförs långsammare. Att symtomet bara beter sig "som" ett skov – utan att orsaka ny skada – är precis vad som definierar ett pseudoskov.
Pseudoskov läker ut utan behandling så snart kroppstemperaturen återgår till normalen. De flesta personer med multipel skleros får ett till tre pseudoskov per år, men vissa rapporterar betydligt fler episoder under ett år.
Enligt medicinska rådgivare vid National Multiple Sclerosis Society gäller följande fyra punkter vid ett misstänkt pseudoattacker:
Det finns dessutom behandlingar som kan lindra och förkorta ett långvarigt skov. Kontakta alltid din läkare om du är osäker på om dina besvär beror på ett äkta skov eller ett pseudoskov.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online