Lederna är de anatomiska strukturer som binder samman kroppens ben med varandra. Musklerna är det som gör att ledernas läge förändras när vi rör oss. Vissa muskelrörelser är generella och kan utföras på många ställen i kroppen, exempelvis flexion (böjning) och extension (sträckning). Andra rörelser, som pronation och supination, är specifika och förekommer endast i vissa leder.
De olika muskelrörelserna beskrivs som avvikelser från kroppens så kallade grundställning, och de förekommer alltid i par av motsatser. Grundställningen innebär att man står rak med armarna hängande längs sidorna. När du böjer armen i armbågen (flexion) rör sig underarmen uppåt. När motsatt rörelse sker och du sträcker ut armen (extension), återgår den till grundställningen. Begreppen flexion och extension utgör alltså ett par motverkande rörelser som flyttar underarmen från – och återför den till – dess normala läge.
Pronation är en typ av muskelrörelse som enbart förekommer i handen och foten. När handen befinner sig i sin normala position vetter handflatan inåt och vilar mot låret. Pronation sker när händerna roteras så att handflatorna pekar bakåt. Håller du armbågen böjd i 90 grader – ungefär som när man spelar piano – gör pronationen att handflatorna vetter nedåt. De muskler som ansvarar för handens pronation är pronator teres och pronator quadratus.
Pronation av foten är en helt normal process vid gång och löpning och har som uppgift att dämpa stötarna mot kroppen. När foten pronerar rullar den inåt så att fotsulan vrids mer utåt. Inom medicinen används termen pronation för att beskriva denna rörelse, medan den anatomiska benämningen är eversion (utåtrotation). De främsta musklerna som ansvarar för fotens pronation (eversion) är muskulus peroneus longus och muskulus peroneus brevis.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online