Till skillnad från de flesta fall av karpaltunnelsyndrom, där symtomen utvecklas långsamt under veckor eller månader, uppstår akut karpaltunnelsyndrom när en skada eller annan händelser utlöser en snabb insättande smärta i handleden, fingrarna eller handflatan. Tillståndet kräver ofta omedelbar vård eftersom trycket på nerven annars kan ge bestående skador.
Karpaltunneln finns i varje handled och sträcker sig in i handen. Den bildas av handledens benåsar och ett tvärtgående band, och genom tunneln löper bland annat medianusnerven samt flera senor.
När vävnaderna i tunneln svullnar trycks nerven ihop, vilket ger smärta, domningar och stickningar – särskilt vid vridning, kraftigt grepp eller böjning av handleden.
Akut karpaltunnelsyndrom orsakas oftast av en plötslig skada, till exempel en fraktur eller vrickning i handleden där svullnaden snabbt ökar trycket i tunneln. Det kan även orsakas av andra akuta händelser i området, som en tumör, ett ormbett, en blodpropp eller en brännskada.
Den vanligaste behandlingen vid akut karpaltunnelsyndrom är kirurgisk dekompression. Under operationen delar kirurgen det spännande bandet över karpaltunneln och avlastar därmed trycket mot medianusnerven. Blodcirkulationen till området återställs och risken för permanent nervskada minskar avsevärt.
I tidigare skede kan höjning och stabilisering av handleden och underarmen, till exempel med en gipsskena eller ortos, lindra besvären genom att minska svullnaden. Kyla och vila rekommenderas också. Om trycket inte avlastas med dessa åtgärder övervägs i stället operation.
De flesta fall av akut karpaltunnelsyndrom bör behandlas inom några timmar efter traumat. Ju längre tid som går mellan diagnos och åtgärd, desto större blir risken för nervskador – och ju längre blir även återhämtningstiden. Vid kraftig smärta, domningar eller nedsatt känsel i handen efter en skada bör du därför söka vård direkt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online