Att kunna rulla eller våga med magmusklerna på kommando – som en mänsklig magisk trick – är en fascinerande förmåga som bara vissa människor besitter. Inom fysiologin kallas detta för frivillig kontraktion av den raka bukmuskeln (engelska: Voluntary Rectus Abdominis Contraction, förkortat VRAC).
Förklaringen ligger i muskelns uppbyggnad. Den raka bukmuskeln, rectus abdominis, som sträcker sig längs framsidan av buken, är hos alla människor genomkorsad av så kallade tendinösa korsningar. Dessa är smala band av senvävnad som delar muskeln i flera vertikala segment – vanligtvis tre till fyra stycken.
Hos de flesta människor fungerar dock dessa segment inte oberoende av varandra. Hos personer som kan rulla sina magmuskler är däremot nervförsörjningen och kontrollen över de enskilda segmenten så utvecklad att de kan spänna dem var för sig, vilket skapar den karakteristiska rullande vågrörelsen.
Svaret är troligen nej. Förmågan anses bero på en kombination av:
Genetik – anlaget att kunna kontrollera muskelsegmenten oberoende verkar vara ärftligt.
Muskelanatomi – placeringen och antalet tendinösa korsningar varierar mellan individer.
Nervsystemets kontroll – en finmaskig motorisk kontroll krävs för att aktivera segmenten separat.
Viss träning av bukmuskulaturen kan förbättra medvetenheten om och kontrollen över musklerna, men själva grunden för förmågan ligger i kroppens anatomi. Utan rätt förutsättningar går det helt enkelt inte att lära sig rörelsen, hur mycket man än övar.
Att rulla sina magmuskler är helt harmlöst och saknar medicinsk betydelse – det är snarare ett kuriosum som visar hur olika våra kroppar är. För den som behärskar konsten är det dock en säker väg till uppskattad uppmärksamhet, särskilt bland barn och nyfikna vänner.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online